Den åländska landskapsbudgeten, och uppföljningen av den, har inte sällan kritiserats. I våras tillsatte Roger Höglund en parlamentarisk kommitté som fick i uppdrag att ta fram ett nytt finanspolitiskt ramverk som kommande landskapsregeringar och lagting ska hålla sig till.

Nu är kommitténs rapport klar och samtliga lagtingspartier står bakom förslagen.

Det blir stora förändringar i sättet att arbeta för landskapsregeringen (LR), då budgetprocessen ska förändras i grunden.

De tre viktigaste förändringarna är att ett kostnadstak införs, ett överskottsmål ska sättas och att budgetprocessen kommer att stramas upp och förändras i grunden.

– Det blir ett helt nytt tänk jämfört med i dag. I dag får vi äskanden från alla avdelningar, och man vet inte hur mycket det kostar innan man fått hela materialet. Det är ett nedifrån-upp-system. Nu blir det i stället top-down. Man svänger totalt på det och börjar uppifrån och benar nedåt.

Kräver lagändringar

Det nya systemet är tänkt att börja gälla från och med budgetåret 2024, men innan dess måste ett antal lagändringar göras, finansavdelningen förstärkas och eventuellt också lagtingets arbetstider förändras. En anledning till det sista är att budgetarbetet för lagtinget kommer att inledas redan på våren med att ramar, kostnadstaket, bestäms.

– Det är ett tak, som blir absolut. Det går inte att överskrida taket. Det sätts redan i maj av lagtinget och sedan jobbar med innehållet och fördelningen presenteras på hösten och beslut tas i december, säger Roger Höglund.

Vid sidan av det kommer också ett överskottsmål sättas. I dag har landskapet underskott i budgeten, men tanken är att detta ska vändas till överskott.

– Syftet är att bygga upp en reserv för sämre tider. Alternativet till att inte ha en reserv är att gå till banken och ta lån.

Överskottsmålet blir dock inte årsbundet, utan kommer att bedömas utifrån en konjunkturcykel. Hur många år det blir bestäms senare.

– Det kan vara en mandatperiod, det kan vara två eller något där emellan. Sedan kan man diskutera vad vi ska relatera överskottsmålet till. Där har vi sagt att det är budgetomslutningen och inte bnp, säger finansministern.

Ska ge stabilitet

Orsaken till förändringen är att man hoppas att en stramare budgetprocess tillsammans med tydliga kostnadstak och överskottsmål enklare ska ge en stabil ekonomiskt utveckling.

– Det finns forskning som visar att när man undersökt skillnader i olika länders budgetunderskott kan skillnaderna till stor del förklaras av hur man utformat sina budgetprocesser. Har man en stram budgetprocess medverkar det till lägre underskott. Så om man inför mål och restriktioner i budgetpolitiken så skapar man förutsättningar för bestående långsiktiga förbättringar i offentliga finanser, säger Björn Snis som varit sekreterare för den parlamentariska kommittén.

Bland förslagen till förändringar finns också att ta efter Sveriges modell med ett finanspolitiskt råd bestående av experter som bedömer och följer upp finanspolitiken.

– Det blir ett oberoende råd med den expertis som behöver vara där, säger Roger Höglund som dock ser att man först sätter de andra punkterna i verket och först därefter tillsätter rådet.

Oenighet mot Paf

Kommittén diskuterade också frågan om hur landskapet ska hantera de pengar som Paf varje år för över för användning i tredje sektorn, men där lyckades kommittén inte enas.

– Det vi har med i rapporten är ett resonemang om hur man kan använda Paf-medel. I Finland låter man Veikkauspengarna gå direkt in i statsbudgeten. Vi har diskuterat om vi borde titta på det, eller om man borde ha en fond på låt oss säga 45 miljoner för att trygga utdelningen till tredje sektorn, säger Roger Höglund och fortsätter:

– Vi har konstaterat att Pafavkastningsfrågan är väldigt komplex och kommittén ger inget förslag utan säger att LR får jobba vidare med det.

Vilken är din åsikt om hur Paf-pengarna ska användas?

– Jag är inte helt främmande för att ta in det här som en post i budgeten, men jag tycker då att vi måste ha ett regelverk som tryggar tredje sektorn, säger Roger Höglund.

Om allt går enligt planerna kommer budgetprocessen som startar till våren, och som ska ligga till grund för 2024 års budget, vara den första som tas fram i det nya ramverket.