Som Ålandstidningen skrivit tidigare är landskapsregeringen och Arbets- och näringsministeriet inte eniga om fördelningen av de intäkter som utsläppsrätterna ger Finland.

När sjöfarten lyfts in i systemet blir det fråga om mycket större summor än tidigare för Ålands del. Enligt Jesper Josefsson ökar Ålands andel av dessa intäkter då från 0,55 procent till fyra procent.

– Det handlar om 20 miljoner euro per år som borde tillfalla Åland, säger han.

Upplägget är att de åländska rederierna betalar till EU:s system. Sedan går pengarna tillbaka till medlemsländerna, som ska använda dem för klimat- och miljösatsningar.

– Det är som en koldioxidskatt för rederierna som går tillbaka till länderna.

Landskapsregeringen menar att fördelningen liksom tidigare bör ske genom en överenskommelseförordning, och man hänvisar både till lagen och till den praxis som uppstått sedan EU-inträdet 1995.

Ministeriet menar att ingen sådan fördelning ska göras. Man anser att pengarna ska gå till Finland och att det för Ålands del räcker med den vanliga avräkningen på 0,47 procent.

Finansiellt underskott

Ålandsdelegationen har den rättsliga frågeställningen på sitt bord just nu, och landskapsregeringen klubbade i förra veckan ett utlåtande om de synpunkter som ministeriet lämnat in till delegationen.

– Vi tycker att det som ministeriet framför strider mot självstyrelselagen, säger Jesper Josefsson.

Enligt landskapsregeringen är frågeställningen principiellt sett mycket viktig, både för självstyrelsesystemet och för Ålands förutsättningar att vara en del av EU. Man skriver att Åland ända sedan EU-inträdet har krävt representation i EU:s beslutande organ utan att dessa krav tillmötesgåtts av Finland. Om Åland nu förvägras separat finansiering för de krav som följer av EU-rätten uppstår ett finansiellt underskott när man ska uppfylla dem.

– Våra argument är tydliga och klara. Utan pengar kan vi inte uppnå EU-kraven, säger Jesper Josefsson.

Enligt landskapsregeringen kostar det mer än 500 miljoner euro bara att uppfylla nu kända klimatförbättrande åtgärder på Åland. ”Åland har tre internationella hamnar, ett eget stamelnät samt sju landskapsägda färjor och åtta linfärjor som samtliga är fossildrivna”, skriver man.

Väger tungt

Det som gör frågan ännu större är att fördelning genom andelar sker inom fler rättsområden, säger Jesper Josefsson och nämner jordbruk och fiske.

– Finland får en klumpsumma och Åland får en andel. Om man frångår det – får vi då mindre pengar totalt sett även för jordbruk och fiske?

Ålandsdelegationens yttrande är endast en rekommendation, men det kommer att väga tungt, enligt Jesper Josefsson.

– Det leder troligtvis till att vi måste återuppta förhandlingarna om det här.

Möten är inbokade i september med Ålandsminister Anna-Kaisa Ikonen (Saml) och med miljö- och klimatminister Kai Mykkänen (Saml).

– Vår förhoppning är att den här frågan kan lösas på politisk nivå. säger Jesper Josefsson.