Dånösundsbrons däck är byggt av träbalkar i vilket böjda spikar sitter nedhamrade. Broräckena är täckta av rost, och undertill har fundamenten både rostat och betongen börjat vittra.

Dånö-Matte kör över den med sin traktor med harv i släp. Det finns några få centimeters marginal mellan räckena och harven, och bron slamrar oroväckande vid ett par tillfällen.

– Det här ekipaget väger kanske nio ton, säger han.

En skylt visar att bron har en viktbegränsning på 55 ton.

– Det är för lastbilarna det blir problem. De som kör stockbilar behöver tänka på hur de lastar.

”3-4 år kvar”

Det har snart gått tio år sedan den 50 år gamla bron dömdes ut. På andra sidan bron från fasta Geta pågår både åker- och timmerbruk. Där finns ett tjugotal fast boende, och på somrarna kan upp till 400 personer vistas på Dånö i sommarstugor, Dånö strandvillor och Finnö stugby.

– Vi här i bygden kan inte påverka så hemskt mycket, utan det är ju ett politiskt beslut om bron ska bytas ut. Men vi har haft en förhoppning om att vi ska få pengar. Man tänker till varje gång man kör ett tyngre lass över den. De har gjort lite nödlösningar men åker man under den med båt förstår man varför den är utdömd. De gör inte de här besiktningarna på skoj, och livslängden på den här börjar ta slut, säger Dånö-Matte.

De böjda spikarna i brodäcket har han slagit ner själv.

– Virket har blivit mört över åren, trots att det är tryckimpregnerat, och spikarna har arbetats upp. Det är flera som har fått punktering, och vi kan inte ha det så, så en natt klockan halv elva steg jag ur traktorn och tog en slägga för att slå ner dem igen.

När Ålandstidningen i september intervjuade landskapets bro- och hamningenjör Anders Sundblom sade han att en utredning som gjordes 2021 visade att bron kunde hålla i tre eller fyra år till, och att det därför var akut att komma igång med projekteringen, som han beräknade att kunde ta ett år. Entreprenaden skulle kunna vara igång 2024 eller 2025.

Avgörande

Bron är av en konstruktion som man på sjuttiotalet byggde på flera håll på Åland.

– De var billiga och gick fort att bygga då, och i dag har alla de andra bytts ut, säger Dånö-Matte.

Flera av de som bor i bygden har därför en sorts relation till bron.

– Min morfar var med och byggde den, och på den tiden fick man sommarjobba på konstruktionsprojekt, så flera av de yngre här var med och virade armeringsjärnet. Det finns ett foto från när bygget var färdigt och alla som varit med kom på middag till morfars och mormors gård, säger han.

Att just Dånösundsbron blivit kvar beror på att den räknats som en del av den kommunala vägen, och därför är en av få broar som ägs av en kommun. Landskapets broutbytesprogram har därmed inte omfattat den, och Geta kommun har inte haft pengarna för att själva byta ut den, ett projekt som beräknas kosta 3,9 miljoner euro.

I september sade den då avgående kommundirektören Gustav Blomberg att det inte fanns någon realistisk plan b om landskapet inte beviljar pengarna.

I december ska lagtinget rösta om landskapsregeringens förslag att bekosta den nya bron.

– Ska vi bo kvar på Dånö så måste vi få en ny bro, eller den måste ju åtminstone underhållas. Man kan inte släppa allt, och eftersom det har funnits en bro måste det få finnas en fortsättningsvis. Kommunen har skött underhållet men det är helt omöjligt för Geta att bygga en bro för fyra miljoner. Jag tror att det finns ritningar redan, eller åtminstone har jag hört talas om dem. Men jag har inte sett dem ännu. Mitt önskemål har varit att den nya bron ska bli lite bredare, säger Dånö-Matte, med en gest mot harven.