Förra våren skrev Ålandstidningen om ålänningen Pierre Dönnes som då inledde arbetet med att ta fram ett vaccin mot covid-19. I ett samarbete mellan Uppsala universitet, Kungliga tekniska högskolan och SciLife Lab inledde man arbetet mot att hitta ett vaccin för patienter med nedsatt immunförsvar. 

Nu är Pierre Dönnes aktuell med en ny studie som han har gjorts tillsammans med tidigare nämnda institutioner samt Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet. Studien, som kom ut i måndags, påvisar att 96 procent av de som har haft covid-19 fortfarande har antikroppar kvar i kroppen nio månader efter att de bar på viruset. 

– Jag hoppas att studien kan lugna folk, jag känner själv att det känns positivt. Det här har pågått länge nu och det tror jag alla tycker, säger Pierre Dönnes när Ålandstidningen når honom på onsdagseftermiddagen. 

Behöver följas upp

Antikroppar betyder att man i princip är immun mot covid-19. Det är fortfarande oklart om antikropparna finns kvar för alltid när man en gång har burit på viruset. 

– Det är ju oklart på det sättet att vi har gjort studien i nio månader. Den drog igång när de första patienterna kom. Men eftersom det här är så nytt globalt sett behöver man följa upp, så vi fortsätter, säger Pierre Dönnes och fortsätter:

– Förhoppningsvis kan vi säga efter tre månader att det fortfarande finns skydd efter 12 månader och samma sak efter 18 månader. 

Det framkommer i studien att de som endast haft lindriga symtom av covid-19 också verkar vara immuna och bära på antikroppar. 

– Det verkar som att milda symptom också ger antikroppar. Det var ganska oklart i början, det var ju en del nyheter om återinfektion. Men de här resultaten visar ju snarare att en stor majoritet verkar ha skydd. 

Betyder detta att det är onödigt att vaccinera sig om man har haft covid-19 eftersom man antagligen redan är skyddad?

– Den frågan var upp i P1 i går där de intervjuade Charlotte Thålin som är ansvarig forskare för studien på Danderyds sjukhus. Hon framförde en åsikt om att man kunde prioritera om i vaccineringen om man har en begränsad mängd vaccin. De som har antikroppar verkar ha ett skydd och då är det i princip inte nödvändigt att de vaccineras. Det är en fråga som Folkhälsomyndigheten ska ta ställning till.

Antikroppar och T-celler

Det Pierre Dönnes bidragit med i studien är främst frågan om T-celler, något han jobbar med i arbetet med att ta fram ett vaccin. Processen med covid-19-vaccin ser däremot lite annorlunda ut än andra vaccin. När man tar fram ett vaccin ser man hur effektivt det är genom att titta på hur många av de vaccinerade som blir infekterade i jämförelse med en grupp som inte har blivit vaccinerad. 

– Man går inte alltid vidare med att titta i detalj på antikroppar och T-celler på den här detaljerade nivån. Men det här är en pandemi som drabbat världen, därför går det otroligt mycket kraft och resurser in i forskningen, säger Pierre Dönnes.

T-cellsforskningen går till så att man tittar på om en tillfrisknad patients T-celler känner igen specifika delar av viruset. 

– Om en patient både har antikroppar och T-celler innebär det att man har ett brett skydd, hela immunförsvaret finns där, säger Pierre Dönnes.  

Nästa del av studien genomförs i maj då man ska jämföra immunförsvaret efter naturlig infektion och efter vaccinering.

Arbetet mot att ta fram ett vaccin fortskrider.  

– Vi försöker förstå vad som händer av den data som genereras. Vi håller även ett öga på nya varianter av viruset som kommer. Det finns en begränsning i hur mycket viruset kan mutera sig.

Pierre Dönnes ser optimistiskt på kombinationen vaccin och immunitet av antikroppar.

– Kanske får vi en ordentlig effekt av vaccin och befintlig immunitet, det känns positivt, säger han.