Marine Holm-Johansson efterträdde Peter Lindbäck som landshövding den 1 april i våras. Närmast innan kom hon från nio år som autonomilagsutvecklare och lagberedare vid landskapsregeringen där hon bland annat hade varit delaktig i arbetet med självstyrelselagsrevisionen.
Senast det skedde ett byte på posten som landshövding var 1999. Det har med andra ord funnits en hel del att sätta sig in i som ny på posten.
– Jag tycker det gått förvånansvärt bra. Bättre än vad jag hade förväntat mig. Jag har lagt ner mycket tid på att lära mig verksamheten och haft samtal med alla för att få en klar bild av våra uppgifter och vilka utvecklingsbehov som finns.
Satsat på service
En av de första sakerna hon gjorde var att fatta beslut om ett nytt löne- och bokföringssystem som förhoppningsvis ska vara redo att tas i bruk efter årsskiftet.
– Vi behöver också ett modernt ärende hanteringssystem och på magistraten pågår projekt för att göra fler tjänster tillgängliga på nätet för ålänningarna. Vi har gått igenom verksamheten och hur den fungerar både internt och ut mot ålänningarna och tittat på servicenivån och vad vi kan förbättra.
Lite anmärkningsvärt är att även landshövdingens närmsta man, förvaltningschefen, är ny sedan den 1 april då den tidigare landskapsåklagaren Henrik Lindeman tog över efter Rainer Åkerblom.
Om landshövdingen har ett mer övergripande ansvar hör konkreta ärenden och beslut till förvaltningschefens uppdrag.
– Det är väldigt många och olika arbetsuppgifter och mycket lagstiftning att sätta sig in i. Det kan vara allt från fordonsskatteärenden och fartygsregisterärenden till ärenden om depositioner och tillstånd för handikapparkering. Det är en väldigt lång lista och det dyker fortfarande upp nya ärenden, säger Henrik Lindman.
På gott och ont
Marine Holm-Johansson och Henrik Lindeman konstaterar att det varit både en utmaning och en möjlighet att ta över efter två personer som suttit så länge på samma post.
– Det är nog på gott och ont att de gick samma dag och vi två fick börja från noll. Det är så klart en utmaning när så mycket kunskap och erfarenhet försvinner, men samtidigt är det en möjlighet att ta vara på det som tidigare fungerat bra och på samma gång skapa någonting nytt. Därtill har vi en väldigt motiverad och kunnig personal som hjälpt oss vilket varit förutsättningen för den smidiga övergången, säger Henrik Lindeman.
Innan Marine Holm-Johansson tog sig an uppdraget var målsättningen att den lagstadgade verksamheten skulle rulla på lika bra som tidigare.
– Det tycker jag att vi lyckats med. Vår ambition är att vara så öppna som möjligt. Vi sysslar med kundservice, det är kärnverksamheten.
Juridik, inte politik
Förutom att ansvara för samordningen av den statliga verksamheten i landskapet, hör också att värna om de goda relationerna mellan Åland och Finland, samt att granska och yttra sig över landskapslagar inom Ålandsdelegationen till landshövdingens uppgifter. När det gäller arbetet inom Ålandsdelegationen säger Marine Holm-Johansson att starten varit intensiv.
– Det har, av naturliga skäl eftersom vi är i slutet av en mandatperiod, kommit in en del lagar.
Ålandsdelegationen har från politiskt håll på Åland fått en del kritik för sina tolkningar av ny lagstiftning som förts fram, men Marine Holm-Johansson menar att det inte finns några sidor att spela för när behörigheter ska bedömas.
– Vi är där som jurister. Det är duktiga, professionella ledamöter som sitter där för att representera Ålandsdelegationen som juridiskt sakkunniga, inte för att bedriva politik.
God kompetens
När det gäller Ålandsdelegationens roll i framtiden har det i arbetet med revisionen av självstyrelselagen funnits förslag om att ledamöterna ska utses utgående från specialkompetensen, som till exempel ekonomi, självstyrelselagen och EU-rätt.
– Men som det ser ut i dag har Ålandsdelegationen redan den breda kompetensen, säger Marine Holm-Johansson.
Ålandsdelegationen består i dag av ordförande Marine Holm-Johansson, av statsrådet utsedda Eija Siitari och Päivi Leino-Sandberg samt av landskapsregeringen utsedda Nils Lampi och Emma Dahlén. Rainer Åkerblom är fortfarande sekreterare men den rollen ska Henrik Lindeman ta över i höst.
– Det finns en hög kompetens i Ålandsdelegationen och flera av ledamöterna har suttit där länge. Vi har haft en bra dialog och arbetet har flutit på bra, säger Marine Holm-Johansson.
Kan kliva fram
I rollen som relationsbyggare mellan Finland och Åland ser hon möjligheter tack vare det breda kontaktnät hon byggt både i Finland och på Åland under sina många år vid lagtinget och landskapsregeringen.
– Om det dyker upp bekymmer är jag gärna med och för diskussioner med riksmyndigheterna för att hjälpa till, men utgångspunkten är ändå att landskapets myndigheter och de åländska ministrarna har direktkontakt med sina kollegor på rikssidan utan någon mellanhand.
Ser du, efter dina många års arbete med självstyrelselagen, någon möjlighet att vara med och bidra till att luckra upp de låsningar som funnits i arbetet med revisionen av självstyrelselagen?
– Jag spelar gärna en roll där om det behövs men vill inte föregå någonting. Jag är inte en del av arbetsgruppen som arbetar med frågan och vad jag förstått verkar arbetet fungera ganska bra nu.
Är tjänstemän
Att rollen som landshövding kommer med mera uppmärksamhet än hennes tidigare uppdrag är Marine Holm-Johansson medveten om, men hon påpekar samtidigt att det i första hand är ett tjänstemannauppdrag.
– Jag ser det inte som någon plats i rampljuset men vid behov kommer jag förstås att stiga fram. Vi är tjänstemän och sköter vårt uppdrag här, och när det gäller Ålandsdelegationen är målsättningen att utlåtandena ska motiveras och skrivas så klart och tydligt som bara möjligt.
