Saltfattig kost, fettfri mjölk och inget socker. Så ser receptet för en bra skollunch ut.
Det anser Statens näringsdelegation. Men kritiken är hård.

Läs mer
Stjärnkocken om matreglerna: "Det är skrämmande" (27.8.2008; Nyheter)

SKOLMAT Kött ska vara magert, och gröt ska enbart serveras med frukt och bär - något socker blir det inte. Och salthalten i maten ska sänkas enligt en trappstegsmodell så att barnen inte märker att smaken förändras.
Andra krav påverkar matpriset. Statens näringsdelegation rekommenderar till exempel att köken ska servera fisk två gånger i veckan. Men fisk blir allt dyrare, och kravet gör att köken måste stryka andra rätter från menyerna.
Samtidigt ökar råvarupriserna. 10 procent upp det senaste året, enligt experter. Men kostnadspåslaget är bara 4 procent.
För skolkökspersonalen blir ekvationen svår att få ihop.
På Övernäs högstadieskola är eleverna inte särskilt positiva till de nya reglerna.
- Nej, det ska vara riktigt smör. Annars blir det ingen smak, säger Oscar Bigosinski och får medhåll av sina kamrater.
Men att smita iväg på lunchrasten och köpa godis är inget alternativ.
- Nej, vi måste vara i matsalen, så det finns inget annat att göra än att äta. Och de är de vuxna som bestämmer maten, säger de.
 
 
Inget smör enligt nya skolmatsreglerna
De nya skolmatsreglerna irriterar och upprör. Nu ska skolorna använda olja istället för smör, och sluta med socker till gröten.
Så ska inte skolmat lagas, menar en del.
SKOLMAT Maj-Gun Sjöberg, husmor på Strandnässkolan, är ingen stor anhängare av de nya föreskrifterna.
Maten ska lagas med rypsolja istället för smör, och det ska serveras fisk två gånger i veckan. Det blir hopplöst dyrt, menar hon. Och fördelarna med olja istället för smör är svåra att se.
- Smör är bra, speciellt för barn och växande ungdomar. Jag tycker barn ska äta det som är naturligt. Smör har funnits så länge vi har haft kor. De här nya produkterna med en massa tillsatsämnen är inget jag vill stödja, säger Maj-Gun Sjöberg, husmor på Strandnässkolan.
Men att maten ska vara nyttig håller hon med om.
- Salt ska vi förstås äta lite av, och socker likaså. Vi använder mycket rågbröd och surbröd, och så har vi sallads- och grönsaksbuffé varje dag. Vi har börjat med mer frukt och bär också, i dag har vi plommon till exempel, säger hon.
De nya reglerna säger att fisk helst ska serveras två gånger i veckan. Men fisk är dyrt.
- Vi använder inga halvfabrikat, utan ska i så fall laga färsk fisk. Det har vi en gång i veckan nu. Men fisk är vår näst dyraste råvara, nästan lika dyrt som kycklingfilé.
I år kostar skolmaten på Åland 1,25 euro per måltid. Det är fem cent mer än 2007, och 2009 höjs anslagen med ytterligare fem cent. Det är en höjning med fyra procent årligen. Men det är ändå alldeles för lite, menar Sjöberg.
- Maten har gått upp med 10 procent senaste året, och kött och mejerivaror har gått upp ännu mer. Det är inte så trevligt när ramarna är ganska snäva redan förut.

Ålandstidningen