De senaste åren har det varit täta byten på Oasens direktörsstol. Efter att Jim Eriksson slutade 2017 har Katarina Dahlman och Arsim Zekaj hunnit vara ordinarie på posten och Stefan Simonsen tillförordnad. Sedan oktober i fjol har styrelseordföranden Edgar Kalm skött direktörsuppgifterna vid vård- och boendecentret på timbasis.
Att nu få till en kontinuitet genom en direktör som stannar under en längre tidsperiod än föregångarna har alltså stått högt på Oasens önskelista.
När Ann-Christine Österbacka tillträdde vid årsskiftet var det här någonting hon kände av. Verksamheten präglas i viss mån av direktörsbytena, säger hon.
– De första veckorna har jag ägnat åt att gå igenom sådant som är på hälft. Jag har gått igenom mappar och pratat med personalen och noterat att det finns en hel del material som behöver uppdateras.
Dit hör bland annat styrdokument som förvaltningsstadgan, arvodesstadgan och det personalpolitiska programmet.
– Vi har heller inte elektroniska ärendehanteringsprogram, vi ligger jättelångt efter på it-sidan.
Inspiration utifrån
Mycket av Ann-Christine Österbackas fokus läggs nu på att skapa rutiner för hur man ska jobba tillsammans framöver.
– Men det finns förstås också vissa akuta ärenden att ta itu med.
Oasens förvaltning är liten, bara några få personer jobbar på kansliet, och hon ser ett behov av att se över strukturerna.
– Det har varit ganska skört här. Normalt ska ju inte en styrelseordförande behöva hoppa in och jobba operativt.
Ann-Christine Österbacka följer med vad som händer inom sektorn både i Sverige och Finland, säger att ”hjulet inte alltid behöver uppfinnas på nytt” och lyfter också samarbetet med medlemskommunerna.
– Har de några idéer hur vi kan utveckla Oasen, och finns ett intresse för att göra det?
Bördig från Pargas
Ann-Christine Österbacka kommer från Pargas, men har bott på Åland sedan 2018. Tidigare har hon jobbat som boendekoordinator vid Kommunernas socialtjänst (KST), vid landskapsregeringen med äldreomsorgsfrågor och som socialsekreterare. Senast var hon enhetschef för hemmaboendeservicen i Mariehamn.
Utmaningen att rekrytera närvårdare är lika stor i princip överallt.
– Jag spånar kring om vi skulle kunna starta upp någon form av karriärstege, där det på något sätt ska synas i lönen om närvårdare bygger på sin kunskap genom utbildningar. Men det är inte nu jag kan driva en sådan process – först måste jag pejla läget och få andra bitar på plats.
Hon vill också jobba för en bra gemenskap i personalen.
– Jag vill ha en struktur med tydliga rollfördelningar för alla.
Ser framåt
Även om det låter som att det finns en hel del att ta tag i är det inget som stressar den nya förbundsdirektören.
– Jag tycker om att ta itu med sådana här uppdrag. Av någon underlig anledning har jag ofta haft jobb där det varit utmaningar.
Bara vissa bitar kommer på plats skapas en stadig grund att stå på, säger Ann-Christine Österbacka.
– Vi tar en sak i sänder. Jag tänker inte fokusera på vad som inte fungerar, utan nu ser och jobbar vi framåt. Jag vill att Oasen ska bli en bra arbetsplats med ett gott rykte.
Vad tror du bilden av Oasen är utifrån sett?
– Jag vet faktiskt inte vad folk säger om Oasen. Men ibland är det Mariehamns stad som får sig och ibland är det Oasen, något blossar upp och sedan lägger det sig igen.
Äldreomsorgen är ett ämne som berör, konstaterar hon.
– Många har åsikter om saker och ting, och det ska man naturligtvis få ha.