Gunnar Westling förklarar att det sedan tidigare har funnits en ganska lös formulering i budgeten för både 2018 och 2019 som rör investeringsstöd till biogasanläggningar.
– För att påskynda processen har vi fastställt de här principerna så att vi kan komma vidare. Vi vet att det finns aktörer som är intresserade och vi vill kunna tilldela stödet på ett rättvist sätt i och med att bara en aktör kan få det.
Bakgrunden är den utredning av potentialen för en biogasanläggning som gjorts och de diskussioner som landskapsregeringen fört med näringslivet som sedermera lett till att man påtagit sig rollen som pådrivare av byggandet av en biogasanläggning. Sedan 2018 har man även utlovat investeringsstöd.
Utredningen av potentialen för en biogasanläggning på Åland visade att det finns underlag för en samrötningsanläggning och eftersom flera aktörer tidigare visat intresse vill landskapsregeringen bevilja stödet till den aktör som erbjuder bäst lösning.
Högst en miljon
Stödet uppgår till maximalt 20 procent av de godkända kostnaderna, högst en miljon euro, förutsatt att anläggningen är satt i drift senast tre år efter beslutet om beviljande av investeringsstöd. Därtill ska anläggningen ha utvecklats och optimerats för att nå de ställda kraven och planerad produktion senast sex år efter beslutet.
Kraven fastslår att biogasanläggningen ska ha en kapacitet att ta emot minst 3.000 ton bioavfall per år och klara av att hantera animaliska bioprodukter av kategori 2 och 3 enligt EU-förordningen.
Dessutom måste rötrester förädlas till en godkänd gödselprodukt och mottagningsavgifterna för respektive avfallstyp får inte överstiga 170 euro per ton.
I urvalsprocessen tittar landskapsregeringen dessutom närmare på bland annat mottagningskapacitet, mängd nettoproducerad metan per år, mängden gödselprodukt som produceras per år och hur koldioxid och djurkroppar omhändertas samt medeltalet för mottagningsavgifterna.
Ansökan om investeringsstödet ska vara inlämnad senast den 15 september.
Kevin Eriksson
