De nya våtmarkerna har anlagts i Ålands Vattens Ab:s regi inom ramen för ett projekt som finansieras av Nordiska ministerrådet.

– Men backar man bandet ännu mer har vi jobbat i snart tio år med olika projekt om en hållbar dricksvattenförsörjning och en bättre vattenkvalitet, säger Ann Nedergård som är projektledare för vattenskydd och hållbarhetsfrågor vid Ålands vatten.

Det huvudsakliga syftet med våtmarkerna är att minska näringsbelastningen till Markusbölefjärden. Men de har fler funktioner och är så kallat mångfunktionella.

Den ena av de nya våtmarkerna har fått namnet Prästgårdsnäsets våtmark.

– Den blev klar i förra veckan, säger Ann Nedergård.

Den ligger på Norra Ålands församlings mark, på ett område med åkrar nedanför församlingshemmet Mikaelsgården i Pålsböle.

Här har man grävt två sammankopplade dammar.

– Den nedre har som huvudsakligt syfte att fånga upp näringen. Den tas upp av växtligheten eller sedimenteras på botten.

Vattensalamandrar

Till den övre dammen ska korna som betar i naturreservatet Prästgårdsnäset kunna gå och dricka.

– Betesdjur behövs för att upprätthålla naturvärden som man vill bevara. Men vi har en önskan om att få bort de betesdjur som går ner i dricksvattentäkterna. Vi vill i större utsträckning leda hit dem, säger Ann Nedergård.

Hur ska ni få hit dem?

– Vi ska öppna för både mänskliga besökare och för djuren, i en dialog med miljöbyrån och Landskapets fastighetsverk.

Det betyder att en del av det nuvarande stängslet som håller korna inne i naturreservatet tas bort och att våtmarken hamnar på insidan av det nya stängslet.

Vilka blir de övriga effekterna av den här våtmarken?

– Den minskar näringsbelastningen och blir en biotop för olika organismer. Vi har bland annat sett vattensalamandrar här. Och den hjälper till med kolinlagringen, säger Ann Nedergård.

Slingrande damm

Några hundra meter åt sydost, söder om Finnbacka träsk på äppelodlaren Petra Sundins mark, ligger Finnbacka våtmark. Här pågår fortfarande grävningsarbetena.

Denna våtmark ser helt annorlunda ut. Den består av en så kallad meander, där slingrande och breda diken löper genom ett område som snarast kan kallas sumpmark.

– Vi hoppas att vi med hjälp av dikessystemet ska få en fungerande produktion av pil här. Om den tar sig ska Petra Sundin kunna skörda pilen, flisa den och använda den som täckmaterial i äppelodlingen. Då borde hennes behov av bevattning minska, säger Ann Nedergård.

Samtidigt har pilen salicylsyra i barken.

– Det kan minska skadeinsektstrycket i odlingen.

Hela diket blir samtidigt en lång damm och området går från att vara ett improduktivt och vått område som läcker näringsämnen och koldioxid till ett område som binder kol och bidrar till biologisk mångfald.

– Förhoppningen är att det ska bli mycket bättre både för vattenkvaliteten och äppelodlingen.

Tar tid

De två nya våtmarkerna för upp antalet våtmarker som Ålands Vatten har anlagt till fyra. Sommaren 2023 anlade man en multifunktionell våtmark vid Åttböle gård och för två år sedan anlade man en vid Långsjön i Gölby.

Men det går inte särskilt snabbt att komma tillrätta med näringstillförseln till dricksvattentäkterna, enligt Ann Nedergård.

– Det har varit hög belastning av näringsämnen under en lång tid och det kommer att ta lång tid att få till en förbättring.