Inom landskapsregeringen verkar det inte finnas stöd att för att gå vidare med en ny kriskommunlag i form av det förslag som nyligen varit ute på remiss. Åtminstone uttrycker Obunden samling en stor tveksamhet.

I november uttryckte också oppositionen med Liberalerna och Socialdemokraterna i spetsen stor skepsis angående huruvida landskapsregeringen skulle hinna få lagen klar under mandatperioden.

– Vi är skeptiska till att man låter vissa kriterier styra om en kommun är duglig eller inte och är en kommun inte duglig så tvingas den till en sammanslagning, säger Marcus Måtar.

Han säger att det redan finns vettiga system att hjälpa kommunerna.

– Ser man till att kommunerna får tillräckligt med landskapsandelar så klarar de sig. Man behöver fråga sig om andelarna är på rätt nivå. Ska vi inte se till att det finns tillräckligt med medel när åtagandena för kommunerna ökar? Om man inte gör det skapar man sakta men säkert kriskommuner av alla kommuner.

Frivilliga samgåenden

När det gäller den demokratiska aspekten i en kriskommun då det inte finns tillräckligt med folk till olika förtroendeposter tror Marcus Måtar att kommunen själv förstår att någonting måste göras.

– Det kan bli svårt att lagstifta om de sakerna men möjligtvis måste man det. Men till exempel Sottunga har dragit åt svångremmen.

Han tycker att frivilliga samgåenden kommunerna emellan är den enda tänkbara vägen framåt.

– Det många inte tänker på är att vi redan har ett väldigt effektivt kommunnät. 16 kommuner samarbetar redan mycket och håller kostnaderna nere. Om en storkommun är det bästa så borde väl Mariehamn ha lägsta inkomstskatten och ingen fastighetsskatt men så är det inte.

Fullföljer uppdraget

Harry Jansson säger att på tisdag återupptas arbetet med kriskommunlagen.

– Då har vi regeringskansliet och representanter för finansavdelningen en avstämning. Det vi ska titta på är vad som bör göras med anledning av de remissvar som kommit in och hur vi ska ställa oss till en situation där en kommun inte har tillräckligt med förtroendevalda antingen vid val eller mitt under en mandatperiod. Det är en reell risk i vissa kommuner i dag.

Angående de obundnas missnöje säger Harry Jansson att det enda han som ansvarig minister kan göra är att fullfölja uppdraget.

– Det återstår att se vad som händer. Om hela Obunden samling är emot lagförslaget finns risk för omröstning i landskapsregeringen. Men det här är en fråga jag tar strid för. Både inom centern, i landskapsregeringen och i lagtinget. Någon måste ta ansvar om en kommun hamnar i en rättslös situation.

Han säger att en kriskommunlag inte är ett hot mot kommunerna utan ska ses som ett hjälpmedel och ett instrument att ta till vid exceptionella situationer.

Han tror att man i mars kan ha ett lagförslag på lagtingets bord.