Ålandstidningen skrev i torsdags om digitaliseringen vid Ålands lyceum. Hösten 2016 sker flera stora förändringar. Då digitaliseras vissa studentskrivningar och eleverna behöver ta med sig egna läsplattor för att ta del av all undervisning.
2019 ska samtliga prov vara digitaliserade. Då ska det inte längre vara möjligt att lämna in handskrivna svarspapper.
De planerade förändringarna har både för- och nackdelar, säger flera elever till Ålandtidningen. Simone Hildén, Wilma Nyback, Annica Löfroth och Malin Grönroos går i ettan och hör till dem som hinner vara med om dem.
Vad tycker ni om att studentskrivningarna blir digitala?
– Det blir enklare att ändra i det man skrivit, säger Wilma Nyback.
– När man skriver för hand måste man sudda ut allting om man vill ändra något i början av texten, säger Annica Löfroth.
Hur ser ni på att alla ska ha en egen läsplatta med till skolan?
– Det tycker jag inte om. Alla vill inte ha en läsplatta. Jag vill inte sitta och göra anteckningar på en Ipad, säger Wilma Nyback.
Det är inte heller alla som har råd, säger Malin Grönroos.
Att sitta med en skärm hela dagen kan bli rätt jobbigt, säger Annica Löfroth.
– Man stirrar för mycket på dataskärmar, säger hon.
De använder redan telefoner och datorer ganska mycket och om det blir ännu mer kunde det vara bra med en handledning om hur man sitter rätt.
– Man kanske behöver längre pauser och att lärarna ser till att man rör på sig, säger Malin Grönroos.
”Perfekt ljus”
Duy Pham-Nguyen, Linus Andersson och Tobias Sjöstrand ser flera fördelar med digitala prov. 
– Jag tror att det blir lättare att skriva, säger Linus Andersson.
– ”Handstilen” blir lika för alla, säger Duy Pham-Nguyen.
– Om man är bra på att skriva på dator så går det väldigt snabbt, säger Tobias Sjöstrand.
Vilken är skillnaden mellan att läsa i en bok och att läsa på en läsplatta?
– Det största skillnaden är att man får ont i ögonen efter ett tag med läsplattan. Men det finns glasögon som gör att man kan använda skärmen längre tid, säger Linus Andersson.
– I allmänhet är det lättare att läsa på läsplattan. Den har ett perfekt ljus och man kan koncentrera sig på en sida i taget, säger Tobias Sjöstrand.
Otto Johansson och Milton Manngård går i tvåan och hör till dem som inte får skiva sina studentskrivningar digitalt.
Vad tycker ni om att ni missar/slipper det?
– Det är lite synd att missa det i svenska. Det är bra att kunna gå tillbaka och redigera en text när man skriver uppsats, säger Milton Manngård.
Att alla elever måste ha en egen läsplatta tycker han är bra, så länge det inte blir en klassfråga. Helst ska kostnaden vägas upp av mindre kostnader för kurslitteratur, tycker han.
Hur mycket pengar lägger ni på kurslitteratur?
– Det varierar stort. Det beror på om man kan låna böcker av kompisar, säger Otto Johansson.
Tror ni att det blir billigare eller dyrare för eleverna att använda läsplattor?
– Det beror på hur mycket böcker man måste köpa till. Men på tre år kan det jämna ut sig någorlunda om man köper en billig läsplatta, säger Otto Johansson.
Att det blir mer ”skärmtid” ser han inte som något problem.
– Man kommer fortfarande att ha en personlig kontakt med lärare och andra elever.
Anonymt vid rättningen
Sanna Karlsson, Alexandra Näfverborn, Sanna Pettersson och Annie Danielsson ser för- och nackdelar med digitaliseringen. 
– Jag skulle inte vilja skriva matten på en läsplatta. Vi hade ett matteprov på dator och det var väldigt bökigt. Vi började räkna i häftet i stället, säger Sanna Karlsson.
– Men i svenskan skulle det vara bra, säger Annie Danielsson.
– Då är det lättare att gå in och ändra, säger Alexandra Näfverborn.
Hon misstänker att läsplattorna kan försämra koncentrationen.
– Man ser redan nu att vissa sitter och spelar i stället, säger hon.
– Det känns drygt att köpa en läsplatta bara för att ha den i skolan, säger Sanna Pettersson.
Att proven blir anonyma när de rättas ser alla som Ålandstidningen talar med som en förbättring.
– Det är bra. Det händer nog att bedömningen påverkas av att läraren vet vem eleven är, säger Sanna Karlsson.
Däremot kan risken för sammanblandningar öka, tror Linus Andersson.
– Det känns som att de kommer att blanda ihop något prov och ge fel vitsord till någon, säger han.
Väldigt många elever har smarta telefoner. Men det verkar som att många familjer behöver köpa läsplattor de kommande åren. Av de 13 elever som Ålandstidningen talar med är det bara tre som har läsplattor. Någon elev säger att det finns en läsplatta i familjen, men att det är en läsplatta som deras förälder har fått för sitt jobb.
 

Anna Jakobsson