Benny Törnqvist arbetar med fordonsskador på försäkringsbolaget Ömsen. Han säger att företaget har varit i kontakt med landskapsregeringen för att diskutera halkbekämpningen.

– Vi har haft önskemål om att man även ska kunna använda salt som halkbekämpning. Periodvis har vi väldigt hala vägar på Åland, säger han.

Det sker mer olyckor när det är halt, enligt Benny Törnqvist.

– Oroande är avåkningar med buss och lastbil. Dessa skulle minska med effektivare halkbekämpning.

Det är tillåtet att salta enstaka vägavsnitt på Åland (se faktatexten intill). I övrigt används sand, vilket i praktiken är 2–5 millimeters grus.

– Men man har ingen hög prioritet på att sanda 90-vägarna, för det ger inte så bra effekt att halkbekämpa med sand. Den blåser eller rullar av vägen, säger Benny Törnqvist.

– Vi skulle vilja att man, när man halkbekämpar, gör det med de effektivaste metoder man har till hands.

Han tror att detta även ligger i allmänhetens intresse.

– Alla har nog känt att det är väldigt halt på vägarna nu.

Orsakar stenskott

I Sverige och Finland sandar man inte i någon stor utsträckning utanför tätorterna, säger Benny Törnqvist.

– På landsbygden är det vanligare med annan halkbekämpning och i synnerhet på 90-vägarna använder man salt.

Sanden orsakar också skador som stenskott.

– När vi får in en skadeanmälan på stenskott är det ofta så att man inte är säker på var det har hänt. Men Lemlandsvägen, Hammarlandsvägen och Godbyvägen är intensivt trafikerade så det är sannolikt att man får stenskott på de huvudvägarna.

Trafiksäkerhet

Störst sannolikhet för stenskott är det på de avsnitt som sandas mest.

– Det tunga trafiken drar upp väldigt mycket som kan bli stenskott på mötande trafik, säger Benny Törnqvist.

Men risken för stenskott är inte den främsta orsaken till att Ömsen efterlyser en effektivare halkbekämpning.

– Trafiksäkerheten är det viktigaste. Stenskotten är inte det primära, utan det är personskadorna. Men använder man mer salt minskar även stenskotten automatiskt.

Det finns även nackdelar med salt, säger Benny Törnqvist.

– Man måste rengöra rutor och lyktor oftare.

Vägnätsbyråns chef Elin Roselius säger så här om förslaget om utökad vägsaltning:

– Sedan 2001 har det skett en trafikökning och det finns även andra typer av fordon. Det behöver man ta i beaktande.

I dag grundar sig användningen av vägsalt på Åland på ett beslut från 2001.

– På landskapets vägar får man använda salt i förebyggande syfte på ett begränsat antal platser, säger byråchef Elin Roselius.

Ömsen har nu lyft frågan om behovet av att titta på en utökad användning av vägsalt. Enligt Elin Roselius har landskapet haft en diskussion med Ömsen, men det finns än så länge inget formellt ärende om vägsaltningen.

– Vi behöver ta ställning och se hur vi kan jobba vidare med det. Vår uppgift är att bemöta de krav som trafiken ställer, både vad gäller framkomlighet och trafiksäkerhet. Där behöver man samtidigt göra en avvägning av vad man tycker är rimligt och möjligt för fordonsägare och för landskapsregeringen.

Varför är man restriktiv med saltning på Åland?

– Ett argument har varit att det påverkar fordon i fråga om rost. Ett annat argument är saltets miljöpåverkan. Vi har inte heller haft jättestora trafikmängder på Åland.

Sedan 2001 har det skett en trafikökning och det finns även andra typer av fordon, säger Elin Roselius.

– Det behöver man ta i beaktande.

– Jag tycker att det är bra att frågan lyfts. Beslutet från 2001 kan behöva ses över i och med att trafiken har ökat.

Landskapets ledande vägmästare Thomas Idman säger att det är så mycket trafik på huvudvägarna från Långnäs till Eckerö att det vore bra om de fick saltas.

– Men flytande salt får man en halkbekämpning i förebyggande syfte, säger han.

På de vägavsnitt som får saltas använder sig landskapet i dagsläget av samma sorts salt som när man saltar grusvägar för att de inte ska damma. Det är ett så kallat flingsalt med den typ av saltkorn som man använder när man till exempel gravar lax.

Flingsaltet används när temperaturen är runt nollan och kornen smälter så småningom ner på vägen.

– Är det inte den temperaturen sandar vi i stället. Men vi vill inte få för mycket sand på vägarna. Det blir för mycket som ligger vid sidan av vägen, säger Thomas Idman.

Knutsbodabrinken

Mest tung trafik är det på huvudvägarna mot Långnäs, Godby och Eckerö, säger han. Knutsbodabrinken hör de till avsnitt där halkan kan vara problematisk för den tunga trafiken.

– Vi kollar läget där varje morgon.

En person som arbetar i Godby och en i Möckelö börjar arbeta klockan fem varje morgon för att sanda och eventuellt salta vid behov.

– De åker mycket och kikar på de här platserna.

Skulle du själv föredra att ni fick använda mer salt?

– Ja, i mitt yrke skulle jag vilja det. Vi har så mycket trafik nu mellan Långnäs och Berghamn.

Förebyggande

Med flytande salt i tankbilar får man en halkbekämpning i förebyggande syfte. Då kan man vidta åtgärder när man ser att det ska bli dåligt väder, säger Thomas Idman.

– Det skulle vara ganska skönt att kunna motverka det redan kvällen innan.

I dagsläget sandar man endast kurvor, korsningar och backar om det inte är extra halt. Salt skulle man kunna använd på hela vägarna, säger han.

Hans-Erik Eker, fleet manager vid Transmar, säger att gruset som används för att bekämpa halka på Åland ger en falsk trygghet. Han efterlyser en bättre vinterväghållning.

– Måste vi vänta på en allvarlig olycka eller kan vi göra något före, frågar han sig.

– Vi skulle vilja ha en bättre vinterväghållning. Det är total katastrof emellanåt. Speciellt på Lemlandsvägen, där det kan vara ren is. Det har vi påpekat till landskapsregeringen tidigare också.

– Det är tung trafik, skolbussar, allt. Och det är extremt halt. Tidig morgon, vid gryningen, blir det alltid ett omslag i vädret. Då kan det bli asfalt med ett tunt lager ren is. Och det ska man köra på. Det är inte okej.

”Bedrövligt”

Det grus som används i dag försvinner från vägen när ett tungt fordon kör där, säger Hans-Erik Eker.

– När vi kör på grusad asfalt finns ingenting kvar. Gruset bara rullar iväg. Det blir som ett sug under fordonet. Folk får stenskott och resten åker i dikesrenen.

Gruset ger på så sätt en falsk trygghet, tycker Hans-Erik Eker.

– Det är bra för de första bilarna. Men sedan finns det inte.

Vad tycker era chaufförer om detta?

– De tycker att det är bedrövligt. De vill inte köra. Jag har också testkört och jag anser att det är otroligt halt på Lemlandsvägen. Och det är oberoende av laster eller bra däck, för det har vi alltid. Men det hjälper inte.

– Måste vi vänta på en allvarlig olycka eller kan vi göra någon före? säger han.

Sand ett alternativ

Det finns olika åsikter om salt, säger Hans-Erik Eker.

– Men fin, fin sand skulle vara ett alternativ. Den binder fast vätska så att man inte behöver sanda lika ofta.

I så fall skulle det behöva vara mycket fin sand, som badstrandssand. Inte det grus man använder i dag på Åland.

– Den fina sanden ligger kvar på vägen. Den används i östra Finland, där man inte heller saltar vägarna. Där blir det så kallt att det inte går att salta.

Saltning leder också till ett annat bekymmer, säger han. Saltet får snön och isen att smälta. När det fryser på igen måste man salta på nytt.

– Det blir att salta hela tiden.