Ett utgiftstak för den offentliga driften. Det kräver den förenade oppositionen som vill att landskapsregeringen senast den 1 mars lägger fram en behovs- och resursplan fram till 2012.
POLITIK Den samlade oppositionen - de obundna, fs, socialdemokraterna och Ålands framtid - lämnar in en gemensam finansmotion inför budgetdebatten i lagtinget nästa vecka.
I motionen efterlyser de en långsiktig analys av det ekonomiska läget och en kostnadsutveckling som är anpassad därefter. Senast den 1 mars nästa år vill de se den behovs- och resursplan som landskapsregeringen (LR) länge utlovat. Den bör sträcka sig åtminstone fram till 2012.
Guldläge ändra nu
I behovs- och resursplanen vill oppositionen att LR klargör sina politiska mål inom fyra områden. Det första är driftsutgifterna. I budgeten för 2009 ökar konsumtionsutgifterna med 6,2 procent trots att 2008 års överskott går till konsumtion i stället för till utjämningsfonden och trots att man tar 9,2 miljoner ur pensionsfonden för att balansera budgeten.
- Därför måste en strukturförändring anvisas i behovs- och resursplanen, säger Roger Jansson (fs).
Danne Sundman (ob) påpekar att det är ett guldläge nu att ändra i förvaltningen eftersom stora pensionsavgångar väntar och ingen därför behöver avskedas.
Dags ta efter Obama
Fredrik Karlström (ob) beskriver det som tragiskt att inga nya stora linjer finns i budgeten.
- Man fortsätter förvalta. Det är dags för change, förändring, som i Amerika.
Barbro Sundback (s) är inne på samma linje. Enligt henne handlar landskapsbudgeten bara om landskapets egen verksamheten, den blir som en kommunal budget.
- När vi inte har skatteinstrumentet kan vi inte samspela med marknaden och det privata näringslivet.
Hon vill stimulera köpkraften i samhället, till exempel med höjt hemvårdsstöd och pensionstillägg, i stället för att bygga ut den offentliga sektorn.
Behov av arbetskraft
Det andra området som LR bör ta upp i planen är arbetsmarknaden. Brist på arbetskraft och tillräcklig kompetens råder och företagens vilja att nyinvestera avtar.
- Ingen har en prognos över hur behovet av arbetskraft ser ut om 20 år, säger Sundback.
Oppositionen efterlyser en diskussion mellan landskapet, näringslivet, facken och kommunerna för att trygga den åländska ekonomin.
Inom utbildningen vill man se en plan som beaktar utmaningarna på arbetsmarknaden. Camilla Gunell (s) tror att gymnasiereformen dyker upp igen som ett gott alternativ.
- Det är inte nödvändigt med sju rektorer, säger hon.
Hur många räknar löner?
Det tredje området som oppositionen vill se i långtidsplanen är gemensamma funktioner och ökad produktivitet. Det offentliga Ålands alla datasystem, ekonomihantering och löneutbetalningar måste samordnas.
- Ni journalister kunde ta reda på hur många som räknar löner på Åland, säger Sundback.
Östersjön
Miljön och speciellt Östersjön är det fjärde området för en långtidsplan. Radikalt minskade utsläpp från fiskodling och jordbruk är ett krav. Camilla Gunell befarar att den gamla fiskodlar-jordbruksalliansen mellan liberaler och center väcks till liv - "rör du inte mitt så rör jag inte ditt".
Johan Ehn (fs) efterlyser fler konkreta förslag för Östersjön och Harry Jansson (Åf) vill ha med fortsatt stöd för enskilda avlopp i glesbygden.
- Annars sviker man dem som ännu inte hunnit med.
Jansson kräver också fortsatt stöd för byte till värmepumpar och stöd till den strukturomvandling som Mise jobbar med.
Flera sparförslag
För att ytterligare spara på driften för oppositionen fram flera konkreta förslag. Johan Ehn vill på sikt slopa enhetslånen till hyreshus, Barbro Sundback undrar om försöksstationen behövs och Danne Sundman vill se över de olika utbildningslinjerna.
Anders Eriksson (Åf) vill ha en genomgång av alla landskapets byråer för att se vad man ska och inte ska göra. Därefter ska personalbehovet ses över. Han förespråkar mer privata alternativ både inom vård och bilbesiktning.
Camilla Gunell undrar om alla 60 jordbruksbyråkrater, inklusive alla avbytare behövs. Fredrik Karlström anser att de 17 avbytarna kunde bilda eget företag och sälja tjänster och Roger Jansson anser att trafikavdelningen på sikt bör bli ett planerings- och uppköpsorgan.

Kerstin Österman