Fortfarande döms personer till fängelse som skulle vara lämpliga för samhällstjänst. Det berättar Henrik Linderborg på brottspåföljdsverket. Detta sker trots att domstolarna har hög tilltro till samhällstjänsten som straff.

Tidigare artiklar
Svårt hitta platser för samhällstjänst (25.8.2008; Nyheter)

-Vi håller just nu på att göra en översyn av hur många som sitter i fängelse som i stället skulle kunna göra samhällstjänst, säger Henrik Linderborg.
Han beskriver att det i dag finns en grupp personer som har dömts till fängelse trots att de skulle vara bättre lämpade för fängelsestraff.
I början av 2000-talet skrev Henrik Linderborg en avhandling om samhällstjänsten som straff. I avhandlingen intervjuade han bland annat personer som har dömts till samhällstjänst.
-Samhällstjänsten är effektiv för många eftersom den tvingar den dömda att ta ansvar för sitt liv.
I vilket avseende tvingar den fram det?
-Majoriteten av de som döms till samhällstjänst har någon grad av alkoholproblem. Under samhällstjänsten måste de hålla missbruket i schack. Det finns kontroll av att de sköter sig. För en del blir det vägen ut ur missbruk.
Kräver mer än fängelse
Ända sedan samhällstjänsten började diskuteras som ett straffalternativ i Finland har det funnits grupper som menar att de dömda kommer för lindrigt undan. Men Henrik Linderborg menar att samhällstjänsten faktiskt kan kräva mer av den dömde än ett fängelsestraff gör.
-Flera av de dömda har dåliga färdigheter som sociala problem eller alkoholproblem. Det innebär att det är en stor utmaning att klara av den regelbundenhet som samhällstjänst kräver.
-Det händer till och med att dömda hellre avtjänar ett fängelsestraff än gör samhällstjänst. För i fängelset är allting framdukat, individen behöver inte göra så mycket.
Han menar att samhället skulle vinna på att fler personer döms till samhällstjänst.
-Man ska inte glömma att en funktion av ett straff är att det ska uppfostra till laglydighet. Som jag ser det har samhället en uppgift att försöka integrera brottslingar tillbaka in i samhället. Samhällstjänsten är en metod att uppnå det.
"Borde vara oberoende av fängelse"
Ledande landskapsåklagare Jens-Erik Budd håller med om att samhällstjänsten borde kunna tillämpas oftare. Men han vill gå steget längre än Henrik Linderborg.
-Jag tycker att samhällstjänst kunde vara en separat strafform precis som böter. Det är en riktigt bra påföljd för mindre brott, säger Jens-Erik Budd.
För domstolarna skulle det innebära en möjlighet att nyansera straffskalan.
-Ett exempel där samhällstjänst kunde passa kan vara om domstolen inte vill döma till fängelse men tycker att böter är för lite.
Men Henrik Linderborg är skeptisk till det.
-Risken är att straffen för samma brott inte blir jämförbara och att rättstillämpningen blir olika från domstol till domstol. Om man har ett fängelsestraff i grunden är det tydligare för domstolarna att se vilken nivå straffet ska ligga på, säger han.
"Inte lämpligt vid upprepad brottslighet"
Jens-Erik Budd passar på att understryka att det är viktigt att se efter att straff har en avsedd verkan på den som döms.
-Jag har ett exempel från Åland där sju fängelsestraff omvandlades till samhällstjänst. Då överklagade jag till hovrätten, men de fann inget hinder. Då märks det att den preventiva synen inte är särskilt stark.
Jens-Erik Budd beskriver att det inte är ovanligt att en person döms till samhällstjänst i flera omgångar.
-Det är inte rätt. Straffet måste bli strängare om det visar sig att det inte har en inverkan. Vid upprepad brottslighet borde det utdömas fängelse.
Särskilt viktigt är det med tanke på att det finns en del brottslingar som inte tycker att straffet är kännbart, säger Jens-Erik Budd.
- Det värsta fall jag har hört talas om är en person som åkte fast när han rökte hasch under samhällstjänsten, då bryr man sig inte det minsta. Men man får inte glömma att straffet omvandlas till fängelse om man inte sköter sig under tiden.
Utreder återfall
Enligt Henrik Linderborg ska det höra till ovanligheterna att straffet inte skärps när en person begår ett brott igen. Men han har ingen statistik ännu på hur många som blir hjälpta av samhällstjänsten och hur många som återfaller i brott. Det är en uppföljning som pågår inom brottspåföljdsverket.
Ett annat angeläget arbete är att motivera arbetsplatser att ta emot personer som avtjänar samhällstjänst.
-De problem som finns på Åland är gemensamma för hela landet, säger han.
Samhällstjänst finns som straff inom hela EU och infördes i Finland som en åtgärd mot överfulla fängelser. Avsikten var att avlasta fängelserna från de lättare brottslingarna.
"Viktigt i ett modernt samhälle"
Att samhällstjänsten infördes innebär inte att påföljderna för brott har blivit lindrigare enligt Jens-Erik Budd.
-Snarare döms fler till ovillkorligt fängelse i dag när domstolarna kan omvandla straffet till samhällstjänst. Personer gör samhällstjänst i dag som tidigare skulle ha fått en villkorlig dom, det är ett steg i rätt riktning, säger han.
I Sverige har även strafformen med fotboja i hemmet funnits ett antal år. I Finland förbereder justitieministeriet ett förslag att införa det även i Finland.
-Det vore välkommet eftersom domstolen får fler straffalternativ för lindrigare brott, säger Jens-Erik Budd.
-I ett så här utvecklat välfärdssamhälle måste det finnas alternativ även inom brottskontroll. Samhällstjänsten erbjuder en möjlighet till en medborgare att börja om. Det är en insikt som börjar sprida sig även i länder utanför Europa, tillägger Henrik Linderborg.

Tone Nordling