Polisen på Åland har använt drönare för framför allt sök- och räddningsuppdrag samt situationsbedömningar vid större händelser sedan flera år tillbaka.

Nu har drönarna börjat användas även i polisens trafikövervakning. Det ska ge en bättre överblick över trafiksituationer och upptäcka förseelser som annars hade varit svåra att observera från marken.

– Vi vill förstås göra ett så bra arbete som möjligt och polisens drönarpiloter har varit innovativa och hittat nya sätt att använda drönarna, säger Pasi Eronen.

Han förklarar att drönarnas kameror gör det möjligt att övervaka följsamheten av trafikregler, till exempel om förare stannar vid stopp-plikt, håller tillräckligt avstånd samt användning av bilbälte och mobiltelefon vid körning.

Drönarna har däremot inga inbyggda radar- eller hastighetsmätningsfunktioner och kan därför inte användas för hastighetskontroller – åtminstone inte ännu.

– Vissa platser är lättare att övervaka med drönare i luften än genom att polisen står vid vägen, säger han.

Stora evenemang

Drönarflygningar genomförs varje vecka, men inte enbart för trafikövervakning. De används till exempel också vid sök efter försvunna personer, då vissa modeller har värmekameror som hjälper polisen att lokalisera människor i svår terräng. 
 

– De är också mycket användbara vid större evenemang med stora folksamlingar då vi behöver en tydlig lägesbild över ett större område. Drönarna har använts ganska flitigt i samband med till exempel Rockoff, säger Pasi Eronen.

Vid trafikolyckor används de också regelbundet.

– Det är mycket lättare att förstå vad som hänt om vi kan se en situation från luften.

Polisen vill i dag inte kommentera hur många drönare man har i sin fordonspark, men Pasi Eronen säger att man under 2025 har planer på att utbilda fler drönarpiloter.

Hur tänker ni kring integritetsfrågor vid övervakning med drönare?

– Drönarna är endast ett hjälpmedel för polisens observationer och används inte för att övervaka någon specifik person eller inkräkta på hemfriden.