Finansutskottet får en het potatis på sitt bord lagom till jul: tilläggsanslaget på 3,5 miljoner euro som landskapsregeringen vill betala i retroaktiv lön till anställda inom sjötrafiken.
POLITIK Frågorna var många när lagtinget i dag debatterade landskapsregeringens förslag till andra tilläggsbudget för 2007.
Som en utgift i tilläggsbudgeten upptas nämligen 3.565.000 euro för sjötrafiken. Ålandstidningen har tidigare skrivit om bakgrunden till denna utgiftspost, som uppstod när landskapsregeringen och tre sjöfack i somras avtalade om följande:
-Att anställda inom sjötrafiken har rätt till en korrigerad vederlagsersättning sedan 2002.
-Att ersättningarna ska vara betalade senast den 31 december 2007. Det vill säga om två veckor.
Orsaken till att avtalet slöts var en dom från Högsta domstolen 2002 som gällde en finländsk sjöman. Målet hade inga kopplingar till Åland.
"Inga tveksamheter"
Finansutskottet sitter nu i knipa. Å ena sidan måste man arbeta mycket snabbt för att landskapet ska kunna hålla avtalet och betala ut ersättningarna före årsskiftet. Enligt finansminister Mats Perämaa (lib) är detta vad som måste ske.
-Det finns inga tveksamheter. Landskapet har gått in för det här och skrivit på avtalet, som inte är villkorat med att lagtinget ska bevilja medel, säger han.
Å andra sidan delas den åsikten inte av alla lagtingsledamöter. Ett flertal problem pekas ut med upplägget.
Enskild föredragning
Jörgen Strand (fs) var näringsminister när avtalet med sjöfacken slöts i somras. Men varken han eller hans parti omfattar upplägget, säger han.
-Vi ansåg redan då att man måste gå till botten med det här innan man följer ett domstolsutslag från Finland.
Men beslutet att ingå avtalet fattades på enskild föredragning av dåvarande finansminister Lasse Wiklöf (s). Jörgen Strand och partikollegan Harriet Lindeman fick därför ingen möjlighet att opponera sig, uppger Strand, som ser kopplingar mellan socialdemokraterna och fackföreningsrörelsen.
Han tycket att det är "sjukt" att späda på årskostnaden för driften av sjötrafiken med över en miljoner euro per år.
-Det är en årlig kostnadsökning av driften på 15-20 procent. Men vi får ingen mer trafik för pengarna. På sikt kan det här tillsammans med ökade bränslekostnader hota hela skärgårdstrafiken, säger Jörgen Strand.
Kräver granskning
Vice talman Gunnar Jansson (lib) säger att visst ska avtal hållas. Men det gäller båda parter och även kollektivavtal.
-Vilken bakomliggande händelse har fått parterna att ändra tillämpningen av kollektivavtalet? frågade han.
Gunnar Jansson påpekar att en dom av en allmän domstol aldrig gäller andra än parterna i målet.
-Att från den situationen komma till att en dom där landskapsregeringen inte är en part binder landskapet är en avancerad tolkning.
Han konstaterar att rättelser av löner brukar göras ett år bakåt i tiden, inte mer.
-Jag känner inte till något fall där möjligheten skulle vara fem år lång.
Även Gunnar Jansson ifrågasätter om det var rätt att fatta beslut om avtalet vid en enskild föredragning.
-En engångsbetalning vars legala grund kan ifrågasättas, som omfattar en procent av budgeten och som binder kommande landskapsregeringar och lagting? Vidta granskningsåtgärder, uppmanar han finansutskottet.
"Mycket svår situation"
Roger Jansson (fs) håller med:
-Det här ställer trots brådskan finansutskottet i en mycket svår situation. Det här är frågor som finansutskottet inte kan låta bli att reda ut, säger han.
Roger Jansson kräver dessutom svar på vad som händer om lagtinget inte beviljar pengarna.
Anders Eriksson (åf) drar paralleller till snusförbudet, som även det är en juridiskt oklar fråga.
-Där tar man inte en kostnad på två miljoner euro, trots att ett snusförbud orsakar mycket större problem. Det är en märklig prioritering man gör, säger han.
Danne Sundman (ob) är också tveksam till avtalet.
-Jag tycker att det är märkligt att landskapsregeringen gått med på det här så lättvindigt och bakbundit oss i lagtinget, trots att det funnits olika uppfattningar även inom landskapsregeringen, säger han

Ålandstidningen