Presidentens ställning i självstyrelsesystemet blir oförändrad. Det föreslår den kommitté som sett över grundlagen och presidentens maktbefogenheter.
- Men det fanns de i kommittén som ville ta också all åländsk makt av presidenten, säger Gunnar Jansson.
POLITIK Kommittén under ledning av Christoffer Taxell (Sfp) överlämnade sitt betänkande till justitieminister Tuija Brax (Gröna) på onsdagen. Kommittén har två gånger fått förlängd tid, något som enligt Gunnar Jansson var till fördel för de åländska frågorna.
Bakgrunden till kommitténs arbete var en rapport från en arbetsgrupp som bland annat föreslog att presidenten helt skulle rensas ut ur självstyrelsesystemet.
Kläs av all makt
- Presidenten skulle kläs av all makt. I stället skulle grundlagsutskottet tolka de åländska lagarna och statsrådet stadfästa dem, berättar Gunnar Jansson, sakkunnig i Taxells kommitté.
Det här lyckades han avvärja. Nu föreslår kommittén enhälligt att allt förblir som det är, alltså att presidenten med egen beslutsmakt kan be Högsta domstolen kontrollera en åländsk lag och att det är presidenten som stadfäster de åländska lagarna.
- Jag hade en enorm fördel av att jag sysslat med de här frågorna tidigare och att jag kände alla i kommittén, säger Jansson.
Landskapsregeringen hade föreslagit att det ska skrivas in i grundlagen att lagstiftnings- och förvaltningsmakten i landet är delad mellan riksdag/regering och lagting/landskapsregering. Kommittén tog inte upp detta med motiveringen att det låg utanför dess mandat.
Har fortfarande makt
Den huvudsakliga avsikten med grundlagsöversynen var att ta all verklig makt av presidenten och göra statsöverhuvudet till enbart en ceremoniell institution. Särskilt Samlingspartiet och Centern har kört hårt på den linjen men svängde under processens gång.
Slutresultatet blev en kompromiss: Utrikespolitiken leds fortfarande av presidenten i samråd med regeringen men i EU är det statsministern som företräder Finland.
- En bra kompromiss. Jag hade aldrig gått med på att ta all utrikespolitisk makt av presidenten, säger Gunnar Jansson.
Han påpekar att det för folket är viktigt att presidenten fortfarande har makt. Presidentvalet intresserar och engagerar väljarna, uttryckligen för att man väljer en president som har något att säga till om.
Införa dödsstraff?
Taxells kommitté föreslår också att minst 50.000 röstberättigade personer kan väcka ett initiativ till riksdagen att stifta en lag. Gunnar Jansson drev på att de grundläggande fri- och rättigheterna skulle undantas från initiativrätten men fick ge sig.
Det betyder att förslag som till exempel att slopa svenskan i landet eller införa dödsstraff kan föras fram. Det är förstås upp till riksdagen att välja vad man tar upp.
- Och jag ska fortsätta kämpa för att de grundläggande rättigheterna undantas, säger Jansson.
Kommitténs förslag ska nu ut på remiss. Tanken är att det ska var omvandlat till lag den 1 mars 2012 då ny president tillträder.

Kerstin Österman