NIM-projektet kostade 560.000 euro. Resultatet blev 18 än så länge oanvända "uppfinningar".
- Ett bra projekt som gjordes i fel tid, säger projektledaren Brittmari
Wikström.
FOKUS I våras avslutades NIM-projektet. Projektägare är Högskolan på Åland och det utförs i nära samarbete med Institute for Advanced Management Systems Research (IAMSR) vid Åbo Akademi. NIM är en del av Ålands program för innovativa åtgärder 2006-2007.
Sammanlagt har 560.000 euro spenderats. Man har tagit fram 18 olika lösningar för prototyper, som inte används.
- Vi skulle haft ett tätare samarbete med åländska it-företag. Men de hade inte tid och vi hade världens tidspress, säger projektledare Brittmari Wikström.
- Sedan skulle vi haft mera fokus på affärsmodeller, säger hon.
Projektet beviljades 450.000 euro i stöd. Landskapsregeringen bidrog med 200.000 euro och 250.000 euro är EU-medel. Resterande är privat finansiering.
- Det ser ut som de kommer förbruka hela budgeten. Vi håller just nu på och sammanställer de sista siffrorna, inom en månad ska allt vara klart, säger Johan Söderlund finansieringshandläggare vid näringsavdelningen.
För lite tid
Wikström menar att problemet är att det inte fanns någon samarbetspartners villiga att satsa av sin tid och att projekttiden var för kort. Men förhandlingar om att sälja prototyperna pågår.
- Projektledarskapet var en omtumlande, rolig upplevelse. Jag visste inte riktigt vad jag gav mig in på, men det var mycket lärorikt.
Styrgruppen träffades sammanlagt 14 gånger. Referensgruppen träffades dock bara två gånger under hela perioden.
- Det varkanske inte riktigt rätt tänkt med referensgruppen. Medlemmarna var bara ditplockade och det ska finnas någon som vill syssla med det och har tid. Men referensgruppen kunde hålla sig á jour med hur projektet framskred hela tiden.
Många av de här idéerna finns ju redan på marknaden?
- Nu ja, men många fanns inte 2006. Vi hittade en mängd problem att lösa och gjorde det. Ingen har äganderätt på idéer.
Det sägs att det gjordes en konferensresa också?
- Jodå, och inte bara en, men alla gjordes helt på vår samarbetsparts, IAMSRs, egen bekostnad. Resultatet från projektet redovisades vid åtminstone fem vetenskapliga konferenser 2007 och 2008.
Nu höjs kritik
En som satt i referensgruppen var Lennart Joelsson, vd vid Ålands utvecklings Ab.
- Ingen av affärsidéerna passar in i profilen hos något av de bolag vi investerat i, säger han.
Han ser det dock inte som omöjligt att projektet kan ha skapat något guldägg.
Daniel Dahlén, vd vid Ålands handelskammare satt även han i referensgruppen. Han är kritisk till resultatet och vägen dit.
- De var inne på helt fel bana från början när de tog in utomstående konsulter och inte använde sig av åländska företag som erbjöd tjänster.
- Pengarna slängdes i sjön. Man utgick inte från vad som redan fanns. Jag ska vara ärlig, ingen har redovisat slutresul- tatet för mig.
Flera röster
- Det låter dyrt. Med tanke på att det under två år inte har skett verksamhet någonstans, säger Jonny Mattsson vid Ålands företagarförening. Även han satt i referensgruppen.
Inte heller Bengt Johansson vd på Strax tror att bolaget kommer använda sig av lösningarna som tagits fram.
- Horribla summor. Det kan inte försvaras med att det är EU-pengar. Det är fortfarande en del av våra skattepengar, som kanske ska användas till något klokt? säger han.
- Man kan lugnt säga att det är väldigt lite Åland i det här projektet, säger Johansson.
- Det största problemet är man aldrig funderat om det finns någon efterfrågan på de här produkterna. Sedan är ingen av dem unik.

Ålandstidningen