- Om inte handeln tog ut så stor mellanskillnad skulle det vara lättare att leva på sitt jordbruk, säger producentförbundets vd Birgitta Eriksson.
Hon menar att detaljhandeln borde ge en större del av kakan tillbaka till jordbrukarna.
JORDBRUKSSTÖD Konsumenterna föder i dag detaljhandelns ficka från två håll, menar Birgitta Eriksson. Hon beskriver att jordbruket först ges bidrag för att kunna hålla matpriserna nere, bidraget kommer från skattemedel. Sen betalar konsumenten ett kraftigt överpris för produkten i affären utan att pengarna går tillbaka till jordbruket.
- Det leder till att vi i så hög grad är beroende av stöd, vi får aldrig ut så mycket vi skulle behöva från våra produkter, säger hon.
- När vi gick med i EU sänktes jordbrukets försäljningsintäkter drastiskt, trots det ökade matpriserna i affärerna. Det säger sig självt att någon har roffat åt sig på både producenternas och konsumenternas bekostnad.
"De tror att vi tar höga priser"
Orden från Birgitta Eriksson är inte milda, och den senaste tidens prishöjningar i butikerna gör inte saken bättre.
- När det började rapporteras om livsmedelsbrist och stegrande matpriser tog handeln tillfället i akt. De har höjt matpriserna markant, men vi producenter har inte fått någonting. Det är nästan horribelt att göra på det viset, säger hon.
Samma utveckling syns i övriga landet där förädlingsindustri och detaljhandel har kunnat förbättra sina vinstmarginaler. Men enligt Birgitta Eriksson ligger problemet huvudsakligen hos handeln på Åland, inte hos förädlare eller andra mellanhänder.
- Det slår hårt mot jordbruket, inte minst mot vårt anseende. Konsumenterna tror att vi både tar höga priser för maten och får höga stöd, säger hon.
Överväger kampanj
Producentförbundet är så pass upprörda över situationen att de diskuterar att sätta igång en informationskampanj om matpriserna. I den ska beskrivas hur mycket en jordbrukare får för en produkt och hur mycket konsumenten får betala i affären.
Kan du ge ett sådant exempel?
- En köttbonde får 2,50 euro för ett kilo nötkött, du kan ju kontrollera vad den säljs för i butiken.
På en av Ålands mataffärer kostar nötfärsen 7,90 kilot medan utskuren ytterfilé av nötkött kostar 30,90 kilot. Innerfilén kostar däremot 42,50 euro per kilo när den säljs hel och 46,50 euro per kilo när den säljs i bitar. En nyligen genomförd prisjämförelse av konsumentrådgivaren på Åland visar att köttpriserna stigit med 12 procent i butikerna sedan i höst. Pengar som inte har kommit köttbönderna till del, säger Birgitta Eriksson.
Skulle ert stödberoende minska om handeln betalade jordbruket mer?
- Det är det enda raka om vi ska kunna minska jordbruksstöden. Mellanhänderna måste ta ett större ansvar.
Tror på småskalighet
Skulle stöden rentav kunna avvecklas?
- Inte utan att matpriserna skulle stiga radikalt, jag tror inte att konsumenterna skulle vara beredda att betala det priset. Åländska konsumenter är visserligen lojala mot oss lokala producenter, men det finns så många andra saker man vill lägga sina pengar på i dag, svarar Birgitta Eriksson.
- Utan stöd skulle jordbruket försvinna.
En annan aspekt är det miljöstöd som utbetalas, det behövs för att främja en miljövänlig utveckling av jordbruket.
- Där kan jag känna att stödsystemets helhet är ineffektiv. Den ena stödformen främjar storskaliga jordbruk och den andra betalas för att jordbruket ska bli mer miljövänligt. Kanske skulle man vinna en del genom att satsa på småskaliga jordbruk som har bättre förutsättningar att värna miljön.

Tone Nordling