Flera namninsamlingar mot planerna på havsbaserad vindkraft pågår just nu. Som Ålandstidningen berättat tidigare samlade en protestlista, som Anders Jansson, Daniel Mattsson och Kurt Wendelin tog initiativ till, nästan 200 namn i Geta. Motsvarande listor finns åtminstone i Brändö, Eckerö, Hammarland och Saltvik.

I Brändö lämnades initiativet nyligen in till kommunen. Ett drygt 40-tal kommuninvånare gör i skrivelsen klart att de motsätter sig att ”den unika obrutna horisontlinjen och de ovärderliga naturvärdena” förstörs av flera hundra meter höga vindkraftverk.

Undertecknarna anser att det är omöjligt att förutse ljusföroreningarna från vindkraftverken och att man i dag vet för lite om hur skadligt undervattensbuller i form av vibrationer är.

De uppmanar dessutom kommunen att ”kräva av ÅMHM att förekomsten av radioaktiva ämnen i bottensedimentet undersöks”.

Värnar miljön

Elisabeth Forsman är en av Brändöborna som skrivit under.

– Jag skrev under för att jag vill att den unika skärgården här ute bevaras, säger hon.

Elisabeth Forsman anser att skärgården i Norrhavet borde listas som ett av Unescos världsarv.

– Jag har sett stora vindkraftparker, till exempel i Landskrona, och de är inte vackra. Och personligen tror jag inte att Åland kommer att dra så mycket nytta av det här.

Kommundirektör Egil Mattssons förslag inför kommunstyrelsens möte på onsdag är att styrelsen ska anteckna namnlistan för kännedom och sedan informera fullmäktige om den.

Stora pengar

Skatteförvaltningen presenterade nyligen beräkningar för den förväntade fastighetsskatten från vindkraft på Norra Åland. Beräkningarna, som var beställda av vindkraftsbolaget OX2, visade att Brändö som granne till 85 turbiner skulle kunna få intäkter på 16 miljoner euro per år. Det är betydligt mer än de uppskattade summorna för övriga berörda kommuner.

”Vi har is i magen. Det är ett bolag som presenterar siffror, vi önskar att det kommer siffror från landskapet som vi kan räkna på”, sade kommundirektören då.