Det finanspolitiska ramverket handlar om att sätta kostnadstak för tre år framåt för landskapet Åland.

– Det är ett verktyg och tanken är att man hedrar systemet och inte går över kostnadstaket. Det hämmar från att vidta dyra åtgärder, säger finansminister Roger Höglund.

I dagsläget görs budgeten för landskapet upp så att man först begär in material om behov från avdelningarna, summerar det, och försöker arbeta ner summan. Man lägger fram tilläggsbudgetar under året med önskemål om mer pengar där de inte räcker till och inleder arbetet med följande års budget.

Nu föreslås det alltså bli en ändring. Ramverket innebär att lagtinget beslutar om kostnadstak för tre år framåt.

Under det innevarande året sätter man kostnadstaket för det året som är tre år fram. Till exempel, under 2024 sätter man kostnadstak för år 2027.

– Vi tror oss veta vilka intäkter vi har, det vill säga skatteintäkter och utdelningar från bolag. Tänket med ramverket är att vi tittar på vad vi har i plånboken och utgår från det, säger Roger Höglund.

Utmaningen är att hålla sig innanför ramarna.

– Då kan det hända att man tvingas prioritera bort ”nice-to-have”-projekt.

Ordning på ekonomin

Roger Höglund menar att man genom ramverket får bättre ordning på ekonomin, och att alternativet om man inte har ett kostnadstak kan bli att ta banklån för driften, vilket leder till höga räntor, vilket i slutändan kan leda till att man måste ta lån för att betala räntorna.

Hur lätt eller svårt är det att gå över kostnadstaket?

– Det ska vara svårt, men det ska gå om man måste. Sverige har gjort det under pandemin.

Hur är det med investeringar? Ingår de i kostnadstaket?

– Nej, kostnadstaket berör driften, överföringar och avskrivningar. Men en stor förändring är att avskrivningarna ska synas på varje avdelning och myndighet som en kostnad. Tidigare har de varit en egen hopklumpad summa, säger Roger Höglund.

Det innebär att varje avdelnings och myndighets avskrivningar ses som en kostnad under deras budgetposter.

Men investeringarna är sammanlänkade med kostnadstaket eftersom de leder till avskrivningar som finns under kostnadstaket.

Till ramverket hör också en buffert för oförutsedda händelser. Den är några procent av den totala budgeten. Bufferten är inte fördelad på de olika avdelningarna och det ska inte vara lätt att använda bufferten.

– Det ska gå via lagtinget, de har budgetmakten på samma sätt som nu.

Om bufferten inte används, syns den inte som ett överskott, men om den används så ökar den kostnaderna.

Politisk enighet

För att få till stånd det finanspolitiska ramverket behöver man ändra i lagtingsordningen och i finansförvaltningslagen. Förslaget till det finanspolitiska ramverket har tagits fram med hjälp av en parlamentarisk kommitté, det vill säga alla partier i lagtinget har deltagit. Man var eniga i slutrapporten om allt utom Paf-medel. När lagen är godkänd gäller den oberoende av vilka partier som har makten.

Hur märker vanliga ålänningar av ramverket?

– Jag tror inte de märker nåt i inledningsskedet. Det man inte behöver göra med ett ramverk är att vidta oplanerade åtgärder som att avgifterna höjs kraftigt eller att servicen försämras.

Roger Höglund medger att man ändå kan hamna i den situationen.

– Men med ett kostnadstak kanske man kan undvika nya kostnadsdrivande verksamheter.

Roger Höglund kan inte säga en ungefärlig summa på ett kostnadstak. Som en hållpunkt kan man nämna att kostnaderna för Åland i budgeten för 2023 är 350 miljoner euro och kostnaderna stiger för varje år på grund av indexhöjningar och avtalsenliga löneförhöjningar.

Lagförslaget och de lagändringar som behövs har lämnats till lagtinget. Enligt planen ska ramverket träda i kraft 2024, och första året med kostnadstak blir 2025.

– Det är för tidigt att säga hur ändringarna påverkar 2024.Tanken är att ha ett överskottsmål, att man under en konjunkturcykel på sex år har ett överskott totalt. Det är drömscenariot, säger Roger Höglund.

Mer arbete

Arbetet för lagtinget och landskapsregeringen ändras i och med lagändringen. Landskapsregeringen ska ge en rapport om budgetutfallet två gånger under året, en ändringsbudget i stället för tilläggsbudget.

– Då är man tvungen att se över ekonomin kontinuerligt under året.

Ramverket innebär mer arbete för landskapsregeringens finansavdelning, något man redan förberett för. Man har omorganiserat avdelningen med en ny budget- och finansieringsbyrå, samt anställt mer personal.

– Om det räcker låter jag vara osagt. Våra system måste också mäkta med det, därför behöver vi se över digitaliseringen.

Roger Höglund säger att Åland har haft rambudgetering från och till, men inte i lag och inte för flera år framåt.

Till upplägget hör också ett finanspolitiskt råd som ska tillsättas efter några år. Rådet ska inte bestå av lagtingspolitiker utan av sakkunniga med expertis inom finans och politik och med god kunskap om Åland.

Men varför inför Åland ett finanspolitiskt ramverk först nu?

– Jag ser ett behov av stabilitet och långsiktighet, det ligger mig varmt om hjärtat. Jag har varit drivande i frågan, säger Roger Höglund.

Han har även funderat på om det är bra att göra det här nu, med tanke på att lagtingsvalet närmar sig.

– Men för mig spelar det ingen roll, bara det gagnar Åland. Jag har också upplevt stöd för frågan, så jag tror inte att en ny landskapsregeringen kastar lagen i papperskorgen. Alla partier har varit med hela vägen. Det är ett lysande exempel på samarbete i stora frågor. Jag är lite stolt över det här, måste jag säga.

Även om det låter bra på pappret inser Roger Höglund att det tar ett tag innan det nya tänket och arbetssättet sitter som det ska.

– Förvaltningen måste jobba på ett helt nytt sätt och det kan vara tungt inledningsvis, men man får vana och rutin med tiden. Det kräver mer av landskapsregeringen och lagtinget redan på våren, men det ger verktyg för att få god ordning på finanserna.