Ett budgetunderskott på ungefär 35 miljoner euro föranleder stora offentliga utmaningar för den offentliga åländska ekonomin. Det konstaterar finansminister Roger Höglund (C) som i februari i år tillsatte en politisk arbetsgrupp med uppdrag att föreslå målsättningar för lagändringar som minskar kommunernas kostnader.

Efter 14 protokollförda möten kom ett första utkast i juni i år. Bland målsättningarna listar gruppen en ökad produktivitet i den offentliga servicen till medborgarna, som i realiteten skulle innebära att färre anställda ska skapa den offentliga servicen till en lägre kostnad.

Man siktar också på att få en större andel av arbetskraften sysselsatt i den privata sektorn – alltså mer privatisering och upphandlande av den offentligt finansierade servicen.

Stor offentlig sektor

I rapporten lyfter man det faktum att Ålands historiskt starka ekonomi har möjliggjort en stor, och kraftigt utbyggd offentlig sektor som är betydligt större än i våra närliggande regioner.

Åland har 183 offentligt anställda per 1.000 invånare, jämfört med Sveriges 138 per 1.000 invånare. I Finland ligger motsvarande siffra på 125 per 1.000 invånare.

”Vid ett antagande att varje offentligt anställd, i snitt, kostar 40.000 euro per år blir merkostnaden 65 miljoner euro per år”, skriver man.

Rapporten som enligt arbetsgruppen förväntas fungera som underlag för en politisk debatt bygger på höranden med experter inom sina områden. 

Utifrån rapporten inväntar Roger Höglund en politisk diskussion när semestertiderna är över i slutet av augusti.

– Och i det skedet måste vi göra en konsekvensbedömning om vi väljer att gå vidare med någon av åtgärderna. Jag tycker att arbetsgruppen har gjort ett seriöst och bra arbete med den här rapporten.

Han väljer att inte tala för gruppens räkning och säger att man först ska anteckna rapporten till kännedom.

– Och nästa steg efter det är väl att arbetsgruppen får redogöra för sina tankar.

Men om du bara talar för dig själv i egenskap av finansminister, hur ser du då rent generellt på förslagen?

– Jag skulle säga att det är för tidigt att säga så mycket om det ännu. Först måste det som sagt göras en konsekvensbedömning. Men på ett allmänt plan kan jag konstatera att såväl regeringen som lagtinget i budgetarbetet har konstaterat att de offentliga kostnaderna är för höga och att något måste göras.

Inte i synk med lagen

Tillsättandet av arbetsgruppen var en av de första sakerna Roger Höglund gjorde som nytillträdd finansminister i vintras.

– Och jag är nöjd med att de har tagit fram de här väldigt teoretiska förslagen.

Skulle du hålla med om påståendet om jag säger att man mellan raderna kan utläsa att förslagen är ett sätt att slippa kommunsammanslagningar?

– Nej, det skulle jag inte göra. Både den här regeringen och mitt eget parti har tydligt sagt att vi inte är emot sammanslagningar. Vi välkomnar dem, men vi har väl antagit ett något annat angreppssätt än den tidigare landskapsregeringen – vi vill att sammanslagningar bygger på frivillighet.

Flera av förslagen samspelar inte med den nya grundskolelagen. Exempelvis ska det enligt den finnas ett bibliotek i närheten av varje skola. Har lagen beaktats när förslagen togs fram?

– Lagen har nog beaktats, men man har jobbat väldigt självständigt för att hitta förslag på att minska de offentliga kostnaderna. Men skulle man politiskt gå in för något av förslagen och göra den förändringen fullt ut, måste man naturligtvis titta närmare på rådande lagstiftning.

”Ett beställningsarbete”

Roger Höglund poängterar att bibliotek är viktiga för att uppmuntra skolelever till läsning.

– Och även här måste en konsekvensbedömning till för att ta reda på vad färre bibliotek skulle innebära.

Hur sannolikt ser du det som att man kan hitta en bred politisk samsyn kring de förslag som man i slutänden väljer att gå vidare med?

– Jag tror förstås inte att alla förslag kommer att gå igenom, och det tror nog inte arbetsgruppen heller. Det är som sagt en teoretisk rapport men jag är övertygad om att man på politiskt håll kommer att gå vidare med ett antal av förslagen.

Avslutningsvis vill finansministern påpeka att arbetsgruppens lista över förslag på inget vis är någon ”quick fix”.

– Däremot är det viktigt att komma i håg att det här är ett tydligt önskemål från den kommunala sektorn. Deras kostnader stiger och nu behöver landskapsregeringen och lagtinget titta över hur man kan minska de kostnaderna – det är helt enkelt ett beställningsarbete.