Finansministeriet har bett landskapsregeringen om ett utlåtande kring den planerade reformen av fastighetsbeskattningen. Utlåtandet ska vara inlämnat senast den 27 maj och finansavdelningens jurist Sofia Higson arbetar nu med att analysera förslagets effekter för Åland.

– Reformen fokuserar främst på värderingen av fastigheterna. Man vill förnya de föråldrade värderingsreglerna och få ett beskattningsvärde som bättre avspeglar verkliga värden, säger hon.

Enligt utkastet till proposition har reformen inte som mål att skärpa fastighetsbeskattningen.

– Men när beskattningsvärdet närmar sig marknadsvärdet blir det högre. För att reformen inte ska öka skattebelastningen måste man därför även ändra skattesatserna. Man vill ge kommunerna möjlighet att själva bestämma om man ska behålla samma skatteintäkter som nu.

Skattesats för byggnader

En stor förändring med förslaget är att skattesatsen delas upp i två delar: en skattesats för mark och en skattesats för byggnader.

– Även här vill man ge kommunerna större flexibilitet att besluta var skattebelastningen ska ligga, säger Sofia Higson.

Reformen leder i sig till mer skatteintäkter för vissa kommuner och mindre för andra.

– Men jag vill inte skrämma upp någon i onödan. Det blir en politisk fråga för landskapsregeringen och kommunerna att justera det.

Vilka faktorer avgör om man får högre fastighetsskatt?

– Grunden för det nya beskattningsvärdet är nybyggnadskostnaden. Där gör man en regional skillnad.

Landet föreslås delas in i sex olika områden, där nybyggnadskostnaden bedöms som högst i område 1. Hit hör de största tätorterna. Mariehamn tillhör område 3 och övriga åländska kommuner område 4.

Så för vem blir det dyrare?

– I och med att man inför regionala skillnader kan man tänka sig en sådan effekt i tätorterna.

– Men vi är verkligen i början av processen. Det som händer framöver är att vi lämnar ett utlåtande om lagstiftningspaketet. Om lagförslaget antas börjar vi arbeta med att implementera det. Där kommer den politiska viljan in och avgör vilka effekter man vill ha på Åland.

Åländsk behörighet

Åland har egen lagstiftningsbehörighet i fråga om fastighetsbeskattningen och man har gått in för att tillämpa Finlands fastighetsskattelag genom en så kallad blankettlag. En sak som skiljer sig är att Åland har lagstiftat om vissa egna intervaller för skattesatserna. De åländska kommunerna beslutar om sina skattesatser inom det intervallet.

Det åländska utlåtandet är inte klart än. Men är landskapsregeringen allmänt sett positiv eller negativ till reformen?

– Man har sett fram emot en reform utgående från händelserna 2018. Man vill gärna att regelverket ses över, säger Sofia Higson.

Det var då som Skatteförvaltningen gjorde en översyn som ledde till att ett många åländska fastighetsägare, framför allt i skärgården, fick höjd fastighetsbeskattning. Detta eftersom deras fastigheter inte längre betraktades som impediment utan som obebyggda skattepliktiga fastigheter utanför detaljplaneområde.

– Det här är en fråga som bedöms som viktig på Åland. Man vill säkerställa att ingen skattebetalare blir onödigt hårt beskattad, säger Sofia Higson.

I utkastet till proposition föreslås att obebyggda skattepliktiga fastigheter utanför detaljplaneområde ska värderas till 20 procent av områdespriset. Det leder i praktiken, för hela landets del, till en sänkning av kommunernas skatteintäkter med cirka 10 miljoner euro.

Transparent

Den åländska behörigheten innebär att Åland kan besluta om något annat upplägg för fastighetsbeskattning, dock inom vissa ramar. Saker som begränsar är, enligt Sofia Higson, grundlagens krav på likabehandling och det faktum att det är Skatteförvaltningen som uppbär fastighetsskatterna även på Åland.

– Det ska vara möjligt och inom rimliga gränser för Skatteförvaltningen att uppbära dem.

Ett syfte med reformen är att de nya reglerna ska vara tydliga och transparenta, säger hon.

– Man ska själv kunna ta reda på grunden för beskattningsvärdet.

Statistikcentralen ska producera genomsnittliga nybyggnadskostnader för olika byggnadstyper. Medborgarna ska sedan kunna granska byggkostnaderna öppet via Statistikcentralens webbtjänst.

Beskattningsvärdet på mark ska baseras på marknadspris och användningsändamål. Priserna och priszonerna ska uppdateras. Här ska Lantmäteriverket ska göra upp en områdeskarta med priser.

Allmänheten ska sedan, från och med våren 2024, kunna granska de prisområden och områdespriser som ligger till grund för beskattningsvärdena i Skatteförvaltningens kartbaserade tjänst.