– Presentationen i dag är ett förslag från arbetsgruppen, säger Annette Holmberg-Jansson (MSÅ) under pressinformationen om slutrapporten från den politiska referensgruppen för förnyande av klientavgiftslagstiftning inom socialvården på Åland.
En målsättning med förändringarna är att utjämna och lindra ekonomiska orättvisor i hur avgifter uppbärs på olika nivåer inom omsorgen. En annan målsättning är att öka stödet för närvårdare.
– I dag finns 17 olika avgiftssystem för klientavgifter. Nu föreslås ett enda avgiftssystem. Det är en omfattande reform som kommer att göra skillnad för den enskilda ålänningen.
– Jag har fått frågan om det här är borgerlig eller liberal politik. Men jag skulle säga att det är varken eller. Det här är human politik, säger Annette Holmberg-Jansson.
Remiss i april
Planen är att skicka ett lagförslag på remiss i april.
– Målsättningen är att få det behandlat av lagtinget under den här mandatperioden och att förändringen kan träda i kraft den 1 januari nästa år.
Hur ska kommunerna kompenseras om deras intäkter minskar i och med förändringarna?
– Det är en sak som vi diskuterar just nu. Rapporten är vårt förslag och nu följer en politisk diskussion om vad vi ska kompensera.
Det är mycket svårt att få fram exakta siffror kring den saken, säger Annette Holmberg-Jansson. En aspekt som väger in är en allmän trend att många äldre har allt högre pension. Det påverkar kommunernas inkomster till den del som avgifterna är inkomstbaserade.
Slopad avgift
Ett av förslagen i rapporten är att avgiften för tjänster under närståendevårdares/andra anhörigas ledighet ska slopas. I dagsläget kan kommuner eller kommunalförbund ta ut en högsta avgift på 11,60 euro per dygn.
Förändringar väntar även för avgiften för hemservice, enligt förslaget. I dagsläget tillämpas 17 olika avgiftssystem för detta på Åland. Med förslaget blir det ett enda system, vilket inkluderar definitioner av ”tillfällig” och ”regelbunden och fortlöpande” hemservice.
De som beräknas få den största avgiftsminskningen för hemservicen är äldre personer med litet behov av fortlöpande och regelbunden hemservice.
– Det uppmuntrar till att söka hjälp i ett tidigt skede, säger Annette Holmberg-Jansson.
För personer med ett omfattande hemservicebehov ska det inte märkas någon skillnad i avgiften efter lagändringen.
Fler avdrag
Vad gäller avgiften för serviceboende med heldygnsomsorg (effektiverat serviceboende) föreslås bland annat fler avdrag från de inkomster som ligger till grund för avgiften.
– Hit hör kostnader för läkemedel. Det kommer att märkas och påverka nästan alla, säger Annette Holmberg-Jansson.
Avdragen ska göra avgiften skälig för klienten. Avgiften ska inte heller kunna överstiga avgiften för den tyngre vårdformen institutionsvård.
– Avgifterna blir betydligt skäligare än den är i dag, säger specialsakkunnig Susanne Broman.
För avgiften för långvarig institutionsvård föreslås bland annat att minimibeloppet för personligt bruk ska höjas från 112 euro per månad till 150 euro per månad. Oasen boende- och vårdcenter tillämpar redan nu ett minimibelopp på 150 euro per månad.
Avgiften för långvarig familjevård påverkas också av nya avdrag, vilket väntas leda till något lägre avgift för berörda klienter.
Gemensamt för flera av avgifterna är att kalkylerad inkomst av skog inte ska beaktas när avgifterna fastställs.
Avgiftsfria för hälsoundersökningar för närståendevårdare nämns också i förslaget. Detta förverkligades vid årsskiftet.
Förslaget om nya klientavgifter
En politisk referensgrupp föreslår att landskapslagen om klientavgifter ändras. Syftet är att utjämna och lindra ekonomiska orättvisor i hur avgifter uppbärs på olika omsorgsnivåer samt att öka stödet för närståendevårdare.
Avgifterna som föreslås ändras är:
Avgift för tjänster under närståendevårdares ledighet.
Avgift för tjänster under andra anhörigas/närståendevårdares ledighet.
Avgift för hälsoundersökningar för närståendevård.
Avgift för hemservice.
Avgift för serviceboende med heldygnsomsorg (effektiverat serviceboende).
Avgift för långvarig institutionsvård.
Avgift för långvarig familjevård.
Referensgruppen har haft följande medlemmar: Annette Holmberg-Jansson (MSÅ) som ordförande, Anna Holmström (C), Christina von Hertzen (MSÅ), Jan Salmén (C), Wille Valve (MSÅ), Mia Schütten (MSÅ), Michael von Beetzen (Ob) Marina Karlsson (Ob), Carola Sjöblom (HI) och Gunnar Granlund (ÅF). Alla medlemmar har inte deltagit under hela arbetet.
Sakkunniga tjänstemän som deltagit är: Minna Hellström från Ålands kommunförbund, Evelina Grandell Rosenlund från Mariehamns stad, Andrea Björnhuvud från Kommunernas socialtjänst samt Susanne Broman, specialsakkunnig vid landskapsregeringen och guppens sekreterare.