Cirka 20 elever har fått en varning och riskerar nu att bli underkända i Godby högstadieskola. Det rapporterade Ålandstidningen i går. Enligt rektor Mats Fors har eleverna allt sämre läsförståelse när de kommer till högstadiet och de får då svårt att klara teoretiska ämnen. 
Kommunerna är ansvariga för grundskolorna, men landskapsregeringen har tillsyn över skolorna och ska borga för att allt går som det ska. 
– I det här sammanhanget kan vi bidra med stöd och råd och finnas som support, säger Tony Asumaa.
När det gäller Godby högstadieskolas utveckling hoppas Tony Asumaa att det är en tillfällig svacka som går tillbaka.
– Det är bra att signalen kommer nu, så kan man agera. Och det kommer inte som en blixt från klar himmel, det är ett regionalt problem som vi har känt till tidigare. Men det är som det står i artikeln så att en svag sjundeklass ger en svag åttondeklass. Det går hand i hand och vi hoppas att det inte blir värre. 
Rainer Juslin är avdelningschef på utbildnings- och kulturavdelningen.
– Jag blev inte överraskad av artikeln, vi har känt till att det varit så här i den här regionen ett tag. 
Vad ska man göra åt det?
– Jag tycker att man borde se på hela norra Åland, man borde se över skolorna, lärarkompetensen, skolbiblioteken, skolbibliotekens kompetens, och också kommunbiblioteken. Man borde titta på hur biblioteken är uppbyggda och frekvens på utlåning. Det är nog ett viktigt område men väldigt långt en kommunal angelägenhet.
Projekt
Landskapets utbildningsbyrå startade 2014 projektet Läsfrämjande, ett projekt vars syfte var stävja den minskade läsförståelse som noterats bland annat i Pisa-utvärderingen. Genom riktade insatser har projektledare Elspeth Randelin arbetat för att upplysa vuxna om vikten av läsning. Under 2016 kommer projektet att utvärderas och också förändras. Elspeth Randelin får förmodligen inte fortsätta som projektledare. 
– Pengarna räcker helt enkelt inte. Men vi ska först utvärdera projektet och se vad det har gett, säger Tony Asumaa. 
–  Läsprojektet är ett sätt att öka läsförståelsen, men det räddar ju inte de åländska barnen och ungdomarna. 
Vad ska göras framöver?
– Det är väldigt viktigt för oss att skolorna är jämlika över hela Åland. Det ska vara samma service oavsett om man bor på Kökar, i Geta eller i Mariehamn, säger Rainer Juslin.
– Just för att vi vet om att de här problemen finns kommer vi att se till att läsförståelsen får en stor del i den nya läroplanen och när grundskolelagen ska revideras, säger Tony Asumaa som också påpekar vikten av att föräldrarna läser för barnen.
– Den största delen av tiden är barnen hemma. Jag tror mycket av ansvaret ligger hos föräldrarna. Vi måste uppmuntra våra barn och göra dem intresserade av att läsa. Sedan har skolan så klart det pedagogiska ansvaret. 
Den nya läroplanen fastställdes tidigare i vår, den ska tas i bruk under pågående läsår. Läroplanen förtydligar rollfördelningen i undervisningen på tre olika nivåer, allmän undervisning, stöd och ett intensifierat stöd. 

Petra Dahlgren