Arbetet med pannan, från planering till uppstart, har tagit cirka ett och ett halvt år. Planen var att bli klar till slutet av augusti, men pannan kunde tas i bruk redan under midsommarveckan i juni. Den ersätter en äldre och mindre biopanna.

– Den här är större, modernare och mer automatiserad, säger Ålands Skogsindustriers vd Anders Mattsson.

Anläggningen har en kapacitet på fem megawatt varav pannan står för fyra och en rökgaskondensator, som utvinner värme ur bränslets rökgas, står för en megawatt vid full produktion.

– Det är bra på alla sätt att vi kan utvinna värme ur rökgasen, för annars går den värmen förlorad, säger Anders Mattsson.

Cirkulär ekonomi

Bränslet i pannan är bioenergi som består nästan uteslutande av restmaterial från industrin, som bark, spån och kasserat virke som inte duger till annan användning. 

– Allt bränsle är sekundärt. Det är inte så att vi går ut och avverkar ett skifte för att elda upp det, utan det är verkligen en del av den cirkulära ekonomin att det här materialet tas till vara. Annars skulle det samlas på hög och förmultna, säger Anders Mattsson.

Den nya pannan förbränner materialet bättre än den gamla.

– Det är en enorm skillnad. Vi kan köra med mycket sämre material än vi gjorde med den gamla pannan och få ut mer megawatt ur det, säger Kjell Silfvernagel, som är produktionsingenjör.

Efter förbränningen i pannan blir det bara aska kvar. Den har jordbrukare tagit vara på som gödsel efter godkännande från Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ÅMHM.

– Nu kan det bli ett bekymmer, för vi har så jättelite aska efter den nya pannan. Det har varit ett tacknämligt gödslingsformat i och med att det också är närproducerat, säger Kjell Silfvernagel.

Tio hus på en vecka

Två tredjedelar av den värme som produceras i anläggningen på årsnivå går till Finströms fjärrvärmenät. En tredjedel använder Skogsindustrierna till sina egna virkestorkar.

På en vecka behöver virkestorkarna ungefär 100 megawatt. Det motsvarar tio egnahemshus årsförbrukning av värme.

– Vi är helt beroende av att ha en egen panna, konstaterar Kjell Silfvernagel.

Hela investeringen med panna och anläggning är ungefär 3,5 miljoner euro. Den finansierades delvis av ett banklån på 2,2 miljoner euro, resten genom egen finansiering. Man räknar med att investeringen ska betala sig under ett antal år, bland annat genom ett långt avtal med Finströms kommun om leverans av värme.

Varför var det här en investering ni valde att gå in för?

– Det är väldigt viktigt med värmeproduktionen, både för fjärrvärmenätet och för anläggningen. Den gamla pannan var helt uttjänt. Den var över 20 år gammal och behövde ersättas, säger Anders Mattsson.

Den gamla biopannan togs i bruk år 1999. Fjärrvärmenätet har byggts ut en hel del sedan dess.

– Med den gamla pannan var vi tvungna att skarva med olja när det var riktigt kallt på vintern och det slipper vi nu, säger Daniel Sundblom, som är produktionschef på anläggningen. 

130 grader

Förutom pannan är också byggnaden runt den helt ny. Entreprenör för byggnaden och markarbeten har varit åländska Premont Ab. Byggnaden rymmer kontrollrum, pentry, mötesrum och omklädningsrum med dusch.

Utanför byggnaden, intill pannhallen, ryms 600 kubikmeter bränsle. Det dras in i byggnaden genom stora kolvar och sedan transporteras det upp i pannan.

Hettan från pannan värmer i sin tur upp vatten i en tank till 130-135 grader som går till en värmeväxlare där det svalnar till 120 grader. Sedan åker det vidare ut i fjärrvärmenätet.

På utsidan av anläggningen finns ett elfilter som genom elektrisk spänning tar bort stoft och partiklar från den vattenånga som kommer ut genom anläggningens skorsten.

– Det som kommer ut från skorstenen är i princip ren vattenånga. Filtret gör att utsläppen är betydligt renare nu än tidigare. De vore på en godkänd nivå även utan det extra filtret, men det är en säkerhet inför eventuella högre krav i framtiden, säger Daniel Sundblom.