Vi lever i en tid där skiljelinjer frodas. Där undersökning efter undersökning visar på en samhällsutveckling där inte minst yngre kvinnor och mäns syn på samtiden skiljer sig stort. En företeelse som förvisso kan ses som helt naturlig när en ungdomsgeneration ska revoltera mot tidigare generationer, och där dagens unga revolterar genom att gå mot mer radikala åsikter. Detta då deras föräldrageneration till mångt och mycket är präglad av liberala ideal.
Samtidigt måste det finnas gränser för hur radikal man kan bli. För i slutändan handlar det om respekt för varandra och vilket samhälle vi vill leva i.
I den nu aktuella undersökningen – som gjorts av föreningen Kvinnoorganisationer i samarbete (Nytkis) tillsammans med kommunikationsbyrån Dagmar – sägs inte explicit att orsakerna går att finna i de ovan nämnda samhällsföreteelserna. Samtidigt krävs det inte mycket av den som följer samhällsdebatten för att kunna konstatera att vi har en utveckling som går mot mindre respekt för individen och individens egna val. Vi ser att många efterfrågar att en auktoritär kraft på något sätt ska rätta det man anser individen gör fel.
I rättvisans namn ska sägas att det i den tidigare nämnda utredningen även påpekas att närmare 90 procent av männen anser att våld mot kvinnor är fel. Bra att många fördömer våldet, men samtidigt finns det de som anser att kvinnan i somliga fall får skylla sig själv för att hon blivit ett våldsoffer.
Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har hälften av alla kvinnor i åldern 16–25 år upplevt fysiskt våld, hot om våld eller sexuellt våld.
På Åland är vi inte heller förskonade från våldet. Kommunernas socialtjänst (KST) handhar årligen ett tjugotal fall där det finns våld i en nära relation. Men siffrorna ska inte tjäna som underlag för det faktiska relationsvåldet. För som Mikaela Brandt-Lindholm, områdeschef för vuxensocialarbete på KST, tidigare sagt till Ålandstidningen finns ett stort mörkertal där våldsutsatta inte alls tar kontakt med myndigheten. En bild som även delas av Christoffer Ahlfors, som är chef för brottsbekämpningsenheten på Ålands polismyndighet. Uppmaningen från honom är att inte blunda för våldet. Han säger att vi som medmänniskor ska lägga oss i om vi tror att någon far illa och anmäla detta.
Arbetet mot denna samhällsutveckling måste intensifieras. Men det handlar inte om något omfattande lagstiftningsarbete, utan attitydförändringar. Det är viktigt att vi inte heller tar till radikala åtgärder för att motverka de nämnda attityderna, då riskera pendeln att slå åt helt fel håll. I stället ska vi utgå från det rådande samhällskontraktet där vi tillsammans skyddar varandra från inre och yttre hot.
Det går inte heller att förbise att vi män har en viktig funktion att fylla i detta genom att tydligt markera mot våldet. För precis som statsminister Petteri Orpo (Saml) sagt i en kommentar till undersökningen erkänner de flesta män att männen måste ta ett större ansvar för att få ett slut på våldet mot kvinnor – och det i sig visar att det finns hopp.
Daniel Dahlén
