Elva utlåtanden har lämnats in gällande landskapsregerings förslag till färdplan. Starkast kritik kommer från kultursektorn. Nätverksgruppen för de professionella konstnärerna och konstutövarna på Åland (Props) samt Kulturföreningen Katrina skriver i ett gemensamt yttrande att de åländska konstnärerna och kulturarbetarna än en gång förbigås med tystnad.
”Kulturevenemang negligeras och uppfattas inte som värdefulla att marknadsföra i åländska turismsammanhang”, skriver man.
I utlåtandet poängteras att kultur producerar en betydande del av de upplevelser som besökare får under sin vistelse på Åland. Det finns även potential att öka den betydelsen genom en mera nischad kulturturism. Därför tycker man att det är lite oroväckande att listan över aktörer med olika roller i turismstrategin inte beaktar innehållsskaparna på ett mer uttryckligt sätt.
Rädda Barnen på Åland konstaterar att barn endast nämns en gång i färdplanen. ”Om Åland vill utveckla socialt hållbar turism som beaktar barns rättigheter är det också viktigt att turismens positiva och negativa konsekvenser på barn och barns rättigheter bedöms”, skriver man.
Saknar nyckeltal
Högskolan på Åland konstaterar att utbildningen överlag nämns väldigt lite i färdplanen. Man redogör sedan för utbildningarna inom turism som finns på Åland och skriver att mellan 50 och 100 personer utexamineras från de olika alternativen varje år.
Men alla börjar inte jobba inom turismen. Högskolan skriver att branschen har en avgörande roll för att utveckla sin attraktionskraft. ”Arbetsgivarnas position som utvecklare av turismen på Åland så att branschen igen blir attraktiv och bärkraftig, kan inte nog betonas”, skriver man.
Funktionsrätt Åland saknar en diskussion om tillgänglighet. Man önskar att färdplanen ska grunda sig på principen om universell utformning, där turismen från grunden görs tillgänglig och förbättras för alla.
Företagarna på Åland saknar konkreta nyckeltal. Man tycker också att det är alldeles för sent att följa upp färdplan 2029. ”En stor halvtidsanalys behövs för att kunna revidera målsättningarna utgående från utfallen 2024-2026”, skriver man.
Färdplan för en hållbar turism 2030
Färdplanen är av övergripande karaktär. Fem fokusområden pekas ut. De är prioriterade fram till 2030. Fokusområdena är:
1. Kompetens- och personalförsörjning. Här nämns bland annat att attraktiva arbetsgivare ska locka till sig kompetent personal.
2. Tillgänglighet, bland annat att säkerställa färjetrafik och flyg till och från Åland långsiktigt.
3. Fler säsonger och säsongsförlängning, bland annat ett ökat antal övernattningar utanför juli månad.
4. Öka kännedomen om Åland, bland annat långsiktigt agerande i arbetet med destinationsmarknadsföring.
5. Samverkan och samordning, bland annat samordning av resurser som ska ge synergieffekter som inte tidigare tagits tillvara.
En prioriterad målgrupp är ”slow travel” där turister stannar en längre period på en plats. Denna grupp är indelad i fem segment utgående från vad de gillar att göra: livsstilsresenären, den aktiva friluftsmänniskan, Ålandsälskaren, entusiasten och vardagssmitaren.
Färdplanen ska konkretiseras genom tvååriga handlingsplaner.
Handlingsplanerna tas fram genom Samordningsgruppen för turism. Där ingår representanter för landskapsregeringen, Visit Åland, Högskolan på Åland, Ålands Näringsliv, Mariehamns stad och Åland Living.
Idrottsturism
Ålands idrott skriver att man bör nyttja idrottsturismens potential som säsongsförlängare. ”Symbiosen mellan idrott, turism och näringslivet behöver konkretiseras och i kommande handlingsplan behöver resurser avsättas för att göra detta”, skriver man.
Företagsam skärgård anser att handlingsplanen även bör lyfta aktiviteter för skärgården. ”Slow travel” är ett koncept som kan utvecklas i den åländska skärgården. När det gäller att öka kännedomen om, och attraktionskraften på, Åland vill man att skärgården ska nämnas specifikt.
Tre kommuner har också lämnat in utlåtanden. Saltviks kommun önskar att hela det geografiska Åland beaktas i det fortsatta arbetet med färdplanen och Lumparland skriver att någon annan kommun än Mariehamns stad borde ha involverats tidigare i processen.
Jomala ser gärna att landskapsregeringen samordnar och finansierar fortsatt utbyggnad av offentliga laddstationer på Åland, eftersom sådana efterfrågas i färdplanen.
