Långsam återhämtning för passagerartrafiken

Åren före pandemin låg antalet resande mellan åländska hamnar och utlandet på runt 3,4 miljoner passagerare. I fjol var siffran 2 miljoner.

År 2009 kulminerade resandet till och från utlandet på hamnarna Mariehamn, Berghamn och Långnäs. Passagerarsiffran låg då på 3,9 miljoner.

2014 minskade siffran till ungefär 3,4 miljoner, och där omkring låg antalet ända fram till år 2020, då pandemin bröt ut och reserestriktioner infördes. Det året minskade passagerartrafiken med drygt 70 procent eller 2,4 miljoner passagerare för att landa på knappt en miljon passagerare.

Trots att passagerartrafiken har sett en återhämtning de senaste två åren visar 2022:års siffra, 2 miljoner passagerare, att det fortfarande är en bra bit kvar tills antalet åter är uppe i det som noterades åren före pandemin.

Resandet på taxfree-rutterna till Åland samt via Åland störtdök också det år 2020. Antalet passagerare minskade då från 9,3 miljoner till knappt 2,5 miljoner. I fjol var antalet resande på dessa rutter uppe i 6,1 miljoner.

Färre på Åland jobbar inom sjötransporter

2008 var 1.407 ålänningar sysselsatta inom sjötransporter. 2019 var siffran 998 och 2020 var den 661.

År 2008 var andelen ålänningar sysselsatta inom sjötransportsektorn på Åland 10,3 procent. Fem år senare, 2013, hade andelen minskat till 6,6 procent, något som till stor del kan förklaras med utflaggningen av Rederi Ab Eckerös ms Eckerö och ms Birka Paradise till Sverige.

Här någonstans, mellan sex till sju procent, låg siffran ända fram till pandemiåret 2020, då andelen sjönk till under 4,8 procent. Statistiken över sysselsättningen inom sjöfartsbranschen färdigställs med två års fördröjning, så hur det sett ut sedan dess framgår inte.

Antalet kvinnor som var sysselsatta inom näringen har också blivit färre i relation till männen. 2019 var siffran 31,8 procent kvinnor och året därpå var siffran nere i 24,5 procent.

Åsub:s siffror omfattar bara de personer som bor på Åland och som arbetar för bolag som är registrerade här. Ålänningar som pendlar till jobb på till exempel Viking Lines och Rederi Ab Eckerös svenskflaggade färjor är alltså inte medräknade.

Godstrafiken – stadig import, minskad export

Exporten av gods både till Finland och till utlandet har minskat de senaste åren. Importen ligger däremot på en stadig nivå.

Fram till 2019 låg exporten av gods med fartyg från åländska hamnar till Finland på runt 75.000 ton per år. Men 2019, samma år som Alfrida drabbade Åland, ökade exporten kraftigt till över 200.000 ton. Enligt Åsub drevs ökningen i huvudsak av en ökad transport av råvirke. De senaste åren har inte bara exporten av råvirke, utan också den totala exporten, minskat.

Importen från Finland har däremot legat stadigt på mellan 120.000 och 170.000 ton. Styckegods är det som importeras mest, följt av oljeprodukter.

När det gäller exporten till utlandet – också här är det råvirke som dominerar sjöfrakten – har den sjunkit något de senaste åren och i fjol var siffran 135.000 ton. Importen från utlandet har sedan 2016 legat på 70.000 ton årligen, och främst är det styckegods som fraktas hit.

Runt 40 större fartyg registrerade på Åland

I fjol var 43 större fartyg registrerade på Åland – ett mer än året före.

Antalet fartyg registrerade på Åland har sedan 2006 legat på mellan 40 och 50 stycken.

Räknar man inte den åländska flottan i antal fartyg, utan i stället ser på den Ålandsägda flottans sammanlagda bruttodräktighet, framträder en annan bild.

År 2006 låg den åländsksregistrerade flottan på 521.000 bruttoton. När fem av Finnlines fartyg flaggades om till Åland år 2014 ökade siffran till 713.000 bruttoton. I fjol uppgick det sammanlagda tonnaget till ungefär 700.000 bruttoton.

Noteras kan här att Åsub även räknar med fartyg som varken ägs eller kontrolleras av åländska rederier.