Som Ålandstidningen rapporterade i slutet av förra veckan har finans- och näringsutskottets oppositionsledamöter John Holmberg, Nina Fellman (S) och Stephan Toivonen (ÅLD) tillsammans lämnat in hela 17 reservationer mot betänkandet för budgeten.
När betänkandet togs upp för debatt i lagtinget var det utskottets ordförande Jörgen Pettersson (C) som presenterade det. Han konstaterade att utskottet omfattar tilläggsbudgeten med några mindre ändringar. Utskottet ställer sig också bakom det sparbeting som lagt på landskapsregeringens (LR) verksamheter, bland andra ÅHS.
– Tiderna är sådana att hur gärna alla än vill låta bli, är det inte fel att sätta press på en stor organisation, sade han.
De medel som anslås för att Ålands gymnasium ska kunna köpa in datorer är ”en stark signal” i spartider, menade han och tillade att utskottet står bakom satsningar på gymnasiet.
”Hör hemma i romaner”
Hans anförande föll inte i god jord hos alla. Ingrid Zetterman (Lib) konstaterade i en replik att Jörgen Pettersson gav ”en ganska romantisk bild” av arbetet i utskottet.
– Jag uppfattade när vi diskuterade saken att det fanns en hel del kritik också inifrån majoritetsblocket där man inte uppfattade att man vidtog tillräckliga åtgärder.
Camilla Gunell (S) instämde i kritiken i ett eget anförande.
– När ledamoten Jörgen Pettersson presenterade betänkandet fick jag en stark upplevelse av att det här är inte realism, det är romantik. Och romantiker hör hemma i romaner och möjligen på midsommarnatten, men inte som ordförande i finansutskottet, sade hon.
Hon tyckte också att lagtinget borde kräva mer realism och fakta.
John Holmberg, som är vice ordförande i finans- och näringsutskottet, svarade och bekräftade hennes bild.
– Det är beklämmande, betänkandet är i princip rentvättat från vad vi fick från hörandesidan.
”Största misslyckandet”
Särskilt mycket uppmärksamhet i debatten fick frågan om förlängd läroplikt. Nina Fellman tog upp den kritik hon tidigare fört fram om bristen på reformer.
– Jag har kommit till en slutsats: Det här är omställningen. Det blev inte, och blir inte, mer än så här, sade hon och fortsatte:
– Ålands gymnasium är det största och allvarligaste misslyckandet för LR hittills.
Både Socialdemokraterna och Liberalerna ansåg att åländska gymnasieungdomar nu får ett sämre utgångsläge än de både i Sverige och Finland som får kostnadsfri gymnasieutbildning. Flera pratade om de pengar gymnasiet nu får genom tilläggsbudgeten som ”lappande”, ”lagande” och ”plåstrande”.
– Betänkandet speglar inte den verklighet som vi i utskottet fick ta del av från gymnasiets personal, där bilden är av ganska olyckliga rektorer och tjänstemän som inte vet hur de ska hantera den situation som LR har försatt dem i, sade Nina Fellman.
Camilla Gunell menade i ett anförande att LR i frågan om förlängd läroplikt ”missat tåget fullständigt”, men nu inte kan släppa prestigen. Det fick utbildningsministern Annika Hambrudd (C) att reagera:
– Det här handlar inte om prestige från LR, utan om att vi vill utforma och utveckla gymnasieutbildningen utifrån åländska förhållanden, sade hon.
John Holmberg menade att det finns en tydlig linje för hur man ska komma framåt i gymnasiefrågan, men att det inte går att komma överens parlamentariskt.
– Jag tror att grundorsaken till att den här frågan har blivit akut är att LR såg den här som någon slags reptilreflex att det här är självstyrelsepolitik, men frågan är större än så.
Liz Mattsson (C) försökte å sin sida ingjuta hopp om att det finns möjligheter till en åländsk lösning.
– Vi har enheter i dag som är relativt välfungerande och jag skulle vilja se en större koordinering av dem. jag vill att man jobbar långsiktigt och hittar samarbeten för att fånga upp de elever som faller emellan.
Jessy Eckerman (S) kontrade med att just det är orsaken till att Finland har infört den förlängda läroplikten.
– Som förälder till ett barn med npf (neuropsykiatrisk funktionsvariation, reds anm.) tycker jag själv att det här är absolut bland det mest riskfyllda den här LR har gjort. Hur många barn, till exempel med npf, ska vi offra innan det blir en likvärdig skola som i riket?
Liz Mattsson svarade:
– Jag tror att vi kommer att hitta möjligheter att ersätta det här på ett eller annat sätt.