Dagen innan Amorellas planerade bärgning och förflyttning till Långnäs tar Gränsbevakningsväsendets patrullbåt 2012 ut Ålandstidningen till olycksplatsen. Samma patrullbåt var en av de första att anlända den ödesdigra dagen för grundstötningen.
Skådeplatsen sjuder av aktivitet, dykbåtar och tre bogserbåtar förbereder arbetet och sjöräddningen kör ut stora kompressorer som ska användas för att tränga undan vatten i Amorellas skrov. En bogserbåt ligger på redden, en annan säkrar Amorellas position med hjälp av en bogserlina, medan den tredje har angjort vid Amorellas bunkerport – den port som passagerarna evakuerades via.
Gränsbevakningens två bevakningsfartyg, Uisko och Tursas, i normalfallet stationerade i hemmahamnen i Åbo, finns på plats och ombord på Amorella har en sambandsofficer från Gränsbevakningen placerats ut.
– Hans jobb är att kommunicera med räddningscentralen, säger löjtnant Kim Blomqvist.
Djupet i viken där Amorella placerades på botten, är cirka sju meter. Ungefär 75 meter till babord om henne, där patrullbåten lägger till, är djupet omkring tio meter.
Få passagerare under coronapandemin
Sjöräddningscentralen i Åbo har ledarrollen för räddningsoperationen, men bärgningsfirman och Gränsbevakningen kommunicerar ständigt sinsemellan gällande operationens tidtabell.
Ni har ju varit på plats under några dagar nu, har Amorella, enligt er uppfattning ändrat position under den tiden?
– Nej, inte som jag upplever det. Just därför håller bogserbåten emot i hennes akter.
Ombord på Amorella fanns vid olyckstillfället runt 200 passagerare och cirka 75 besättningsmän. Översjöbevakare Tobias Bonn säger  att situationen hade varit en helt annan om coronapandemin inte hade existerat.
– Då hade vi haft 2.000 passagerare att evakuera.
Hade resurserna räckt till för en sådan insats?
– Det hade naturligtvis tagit mer tid i anspråk, men man hade kunnat kalla in fler och större evakueringsfartyg.
– Nu gick det ganska lindrigt, evakueringen genomfördes på ett par timmar, tillägger Kim Blomqvist.
Förstod snabbt läget
Amorella ligger stadigt men med en lätt slagsida åt babord. Det kan, enligt Gränsbevakarna, bero såväl på den fästa bogserlinan som på de långtradare som ännu är kvar ombord.
Ni är ju utbildade för att hantera nödlägen. Men hur reagerar man som människa när ett larm av den här magnituden kommer och man ännu inte med säkerhet vet huruvida människoliv är i fara eller inte?
– Vi hade nog ganska klart för oss att fartyget medvetet hade körts upp på botten och att inga människoliv var i direkt fara. Men det är klart att vi åkte ut så snabbt vi bara kunde, man kan ju aldrig veta vad som kommer att hända.
Blev ni tvungna att avvisa privatbåtar och nyfikna personer ur allmänheten?
– Vi har den befogenheten, men vi behövde inte ta till sådana åtgärder även om det var en hel del trafik i området.
Gränsbevakningen tar ingen aktiv roll när själva bärgningsarbetet inleds, däremot ska man övervaka och eskortera Amorella, i första hand till Långnäs och sedan vidare till varvet i Nådendal.
– När människoliv är säkrade och tryggade är det kommersiella aktörer som tar över, säger Kim Blomqvist.
Ser ni några direkta orosmoment utöver risken att Amorella riskerar att glida ur position?
– Egentligen inte, speciellt inte nu när alla bogserbåtar och experter finns på plats.

Peter Pussinen