Regeringsblocket rev upp den förra landskapsregeringens (LR) lag om ny kommunstruktur för att i stället främja att kommuner ska gå samman på frivillig väg. Men om en kommun hamnar i sådant obestånd att den inte längre kan förse sina invånare med lagstadgad service vill LR kunna tvångssammanslå kommunen med en eller flera andra.

Det kan man inte med gällande lagstiftning och därför har regeringen jobbat med att ta fram en kriskommunlag – eller ”landskapslag om ett utvärderingsförfarande för kommuner med synnerligen ansträngd ekonomi” som den heter. I den regleras vilka parametrar som styr om LR sätter igång ett utvärderingsförfarande, hur detta går till och slutligen hur en tvångssammanslagning av två eller flera kommuner ska gå till.

Vice lantrådet Harry Jansson, som ansvarar för lagen i LR, säger att lagen varit svår att ta fram.

– Jo, men det beror på att det här är ett allvarligt instrument på det viset att det här är första gången som man kan förbigå kommunernas oerhört starka ställning. I all annan lagstiftning är det omöjligt att övertrumfa kommunernas självstyrelse, det här blir det enda instrumentet.

Rätt sorts tvång

Harry Jansson utmärkte sig under den förra mandatperioden som en av de största kritikerna till den då sittande landskapsregeringens förslag till ändrad kommunstruktur. Inte sällan kallade han den då föreslagna lagen för ”tvångslag”.

Också i den här finns tvång med som en sista åtgärd, vad skiljer de båda lagarna åt?

– Den förra lagen saknade legal grund. Det enda sättet att kringgå en kommuns rätt till självbestämmande är att skapa en lagstiftning där andra sidor av samhällets skyldigheter övertrumfar självbestämmandet.

Det gör man, menar vice lantrådet, genom att ställa medborgarnas rätt till lagstadgad samhällsservice över det kommunala självbestämmandet. Kort sagt: om kommunen inte har ekonomi för att garantera servicen till invånarna kan LR gå in och tvångssammanslå kommunen med en eller flera andra för att garantera servicen till invånarna.

– Det är själva tanken med den här typen av lagstiftning, att individens rätt till lagstadgad service blir starkare än den kommunala självstyrelsen, säger Harry Jansson.

Tre indikatorer

I lagförslaget slås fast att tre indikatorer ska styra om en utvärdering av kommunens ekonomi ska göras. Den första är att kommunen ska ha ett ackumulerat överskott. Det andra och tredje kriteriet bedöms tillsammans, och kommunen måste ”ligga på rött” på båda för att LR ska ta något initiativ. Det andra kriteriet är att årsbidraget ska överstiga avskrivningarna och det tredje att soliditeten ska vara minst 50 procent.

Enligt motiveringen till lagen skulle Kökar varit en kriskommun 2018 enligt det första kriteriet och Lumparland enligt det andra och det tredje åren 2016–2018.

– Vi har vänt och vridit på parametrarna, och det här är ett resultat av kommunerna sade i den tidigare remissrundan. De här tre parametrarna ger nog en rätt så tydliga besked om en kommuns ekonomi ett visst läge, säger Harry Jansson.

Tydliga regler

Landskapsregeringen, som tillsynsmyndighet för att lagstadgad service ges till medborgarna, är den instans som sätter igång en kriskommunutvärdering. Men Jansson tror inte att det i de allra flesta fallen kommer att gå att reda ut situationen utan att ta till tvångssammanslagningar.

– Det har visat sig i Finland att när man aktualiserat den här typen av åtgärder så har merparten av processerna slutat i inget annat än att berörd kommun rättat till obalansen i ekonomin. Samtidigt är det viktigt att vi har tydliga regler när vi måste göra en utvärdering.

Framför allt menar vice lantrådet att lagen blir ett stöd till kommunerna.

– Man får en kartläggning när Åsub publicerar kommunernas bokslut på sensommaren. Det är tidsmässigt bra eftersom man då är i slutbehandlingen av landskapets budget.

Lagförslaget går nu ut på remiss bland annat till alla kommuner. Svaren ska vara LR tillhanda den första april. Harry Jansson hoppas att den nya lagen kan träda i kraft 2023.