Underlätta handelsvillkoren för företag och satsa mer på utbildning på hemmaplan.
Det var två av förslagen som lyftes fram när partiledarna debatterade svenska språket i går kväll.
POLITIK Ålands framtid har som tradition att ordna en partiledardebatt samma vecka som lagtinget öppnar. I år var det den åländska språksituationen som stod på agendan.
-Åsub har gjort två väldigt bra utredningar men det har varit lite debatt kring dem, förklarar ordförande Anders Eriksson initiativet.
Han syftar på de två utredningar som redogör för flyttningsrörelsen samt kraven och behoven av finska i det åländska arbetslivet.
-Kunskaper i finska väger tungt som rekryteringsfaktor när det gäller nyrekryteringar i näringslivet och på den offentliga arbetsmarknaden, säger utredare Richard Palmer när han presenterar resultaten för partiledarna och publiken i lagtingets auditorium.
Ett problem är att de ålänningar som utbildar sig i Sverige, vilket de flesta gör, inte flyttar tillbaka till Åland. Det här leder till att arbetskraft i större grad rekryteras utanför Åland.
Satsa på utbildning
Barbro Sundback (s) välkomnar inflyttning eftersom Åland behöver arbetskraft. Hon anser att man ska satsa mer på gymnasie- och högskoleutbildningar för att få ålänningar att studera hemma samt för att locka hit ungdomar utanför Åland.
-Åländska företag och AMS måste in i skolorna och berätta hur det ser ut. Jag är inte beredd att styra arbetsmarknaden så att den begränsar anställning på grund av språk.
Gun-Mari Lindholm (ob) påpekar att åländska ungdomar inte helt saknar kunskaper i finska, men att kunskaperna inte är tillräckliga.
-Jag tycker att det åländska näringslivet ska följa de regler som självstyrelsen satt upp, säger Lindholm och föreslår engelska som överbryggande språk.
Lindholm anser, tvärtemot Sundback, att det är bra att åländska ungdomar studerar utanför Åland.
Krav på företagen
Anders Eriksson ser gärna att man styr näringslivet i språkfrågan, precis som man reglerar miljö- och skattefrågor.
-Vi vågar, men vågar andra partier? Statstillhörigheten gör att vi har de problem vi har, säger han och tillägger att självständighet är lösningen på sikt.
Johan Ehn (fs) vill inte umgås med ordet "tvinga" utan skapar hellre möjligheter för företagen.
-Vårt arbete är att skapa förutsättningar för att rikta handel åt alla håll. Det gör vi inte fullt ut i dag, säger han och får medhåll av centerns Veronica Thörnroos.
Gun-Mari Lindholm är inne på samma linje. Hon anser att man borde följa upp näringsrätten, vilket inte görs i dag. Hon exemplifierar med en restaurang på Lappo där man inte kunde beställa mat på svenska eftersom personalen talade finska.
Vidare anser Lindholm att företagsstödet ska vara villkorat.
-Jag kanske är radikal. Men om man erhåller företagsstöd ska marknadsföringen ske på svenska och engelska, inte på finska.
Ta över behörigheter
Veronica Thörnroos anser att språkfrågan handlar om flera saker. Problem ser hon främst inom den offentliga sektorn, där det är svårt eller omöjligt att få service på svenska.
-Vi måste minska kontaktytorna med riket Finland. Bästa sättet är att ta över fler behörigheter.
I den här frågan får Thörnroos medhåll av Johan Ehn.
Vidare anser Veronica Thörnroos att man inom det offentliga alltid ska kräva alla papper på svenska.
-Jag tycker vi ska pressa upp dem i knuten: "Om ni inte klarar det här så säg det!". Då kan man ha en diskussion om hur man ska lösa det.
-Nu låtsas man som att det funktionerar fast det inte gör det.
Stärkt språkskydd
Gunnar Jansson (lib) ser en skillnad på kunskaper i språk och krav på kunskaper i språk.
-Kunskaper i språk är bra, men vad gäller krav på kunskaper i språk har vi ett problem, säger han.
Jansson anser inte att lagtinget ska blanda sig i det privata näringslivets affärer. Däremot säger han att man ska styra det offentliga.
Janssons lösning: Förstärkt lagstiftning för skyddet av det svenska språket.
Enligt Åsubs utredning har i dag 91,2 procent av ålänningarna svenska som modersmål. Andelen med finska som modersmål har stigit gradvis sedan 1960-talet. Antalet ålänningar med andra modersmål än svenska och finska ökar också.

Sandra Widing