Det är dagen efter kvällen då Åländsk center delades i tu, åtminstone när det gäller deltagarna på höststämman. Veronica Thörnroos, utmanaren, slog ordförande Jörgen Pettersson i omröstningen om ordförandeskapet med knappast möjliga marginal – 37–34.
Två saker borde rimligtvis ha funnits i den nyvalda centerledarens huvud i tisdags kväll: segerfest och frågan om hur ett splittrat parti ska helas inför en valrörelse som börjar om ett drygt år.
Orkade inte festa
Vi börjar med festen. När vi når Veronica Thörnroos har hon precis checkat in på hotell i Helsingfors inför gårdagskvällens presidentbal. Lite stressad, men inte sliten efter någon segerfest.
– Nej, Johan Ehn ville bjuda på ett glas bubbel på båten, men jag drack bara halva. Jag var för trött.
Ingen segerfest att tala om, alltså. Över i stället till frågan om hur ett parti som delats mitt i tu av frågan kring ledarskapet.
Hur ska du göra för att samla partiet?
– Jag tror att det är bäst de närmsta veckorna att inte göra så mycket utan ge folk tid att hitta sina nya roller och positioner. Jag tror egentligen att den splittring man kunde se på mötet är inte en politisk splittring, utan är på det personliga planet. Att man valde mellan Veronicas ledarskap eller Jörgens ledarskap.
Det låter nästan ännu svårare att överbygga, om det handlar om personliga motsättningar?
– Nej det tror jag inte. Om alla menar allvar när man talar om ”laget före jaget”, då ska det gå. Det blir ingen lätt resa, utan ett idogt arbete. Men jag tror att vi kommer ur det ännu starkare, säger Veronica Thörnroos.
Hur kommer ditt ledarskap att skilja sig från Jörgen Petterssons?
– Tror att Jörgen har använt sig av verkställande utskottet (VU) som sin främsta referensinstans. Det är säkert riktigt, men jag känner att styrelsen behöver få en tydligare roll i det politiska arbetet. Jag tror också att vi behöver samla folk i kommunerna på ett annat vis. Det är bra att åka runt och träffa människor, men vi måste också få till stånd ett internt arbete i kommunerna, eller kommunerna tillsammans. Få spinn på satelliterna.
Jörgen Pettersson ordförandeskap har utifrån sett mycket delegerat ut. Till skillnad från de andra partierna, där partiledaren allt som oftast svarar för partiet, har Centerns olika lagtingsledamöter ofta fått föra partitalan på ”sina” områden.
Hur ska det bli nu, kommer du att ta en större roll utåt?
– Vi behöver prata om det i lagtingsgruppen och VU, vem för partiets talan i olika frågor. Vi ska vara tydliga om vem som är talesperson.
Stöd från väljarna
Veronica Thörnroos berättar att hon inte trodde att hon, när höststämman inleddes, skulle bli vald till ordförande. Detta trots att hon under höstens spekulationer i frågan känt stöd från medlemskåren.
– Det tycker jag att jag kände. Det var folk från så olika samhällsskikt och olika delar av Åland, från arbetare och näringslivstoppar, som hörde av sig. Det var jag förvånad över. Det har aldrig hänt förut att folk ringt upp och sagt att de vill jobba för mig. En positiv, märkvärdig känsla.
Du blev inte nominerad av valberedningen. Hur var känslan på stämman?
– Valberedningen hörde inte av sig igen efter det möte jag hade med dem. Inte på något vis, total tystnad. Men jag kände när jag var på intervjun att mina visioner inte gick hem hos hela valberedningen.
– Jag trodde inte att jag skulle ta det hela vägen, att det kanske skulle bli 30–70. Jag hade inte gjort någon egen kampanj, inte ringt ett enda samtal för att uppmana någon att rösta på mig. Kan man tycka är lite dumt, men jag kände att nej, jag börjar inte med det.
Nu har Veronica Thörnroos siktet inställt på att vinna valet 2019 och överta lantrådsposten från Katrin Sjögren (Lib).
– Det är väl självklart?
Hur ska Centern vinna valet?
– Dels på en tydlig poltik, dels på att vår poltik är trovärdig. Vi vet att vi har ett väldigt stort stöd, speciellt när det gäller decentraliseringen. Det är inte en floskel när vi säger att det ska gå att leva på hela.
Innebär det att Åland ska bestå av 16 kommer enligt Centern?
– Vi respekterar den kommunala självstyrelsen, att kommunerna beslutar själv. Om kommuner vill gå samman av egen vilja, då frågar vi hur vi kan hjälpa.
Näringslivstillväxt
När det gäller sakfrågor som ska lyftas fram i Veronica Thörnroos centerparti finns förstås kommunfrågan med, men också självstyrelselagen, ekonomin och hälso- och sjukvården.
– Och den femte frågan är hur vi politiskt kan stötta näringslivets tillväxt med de få verktyg vi har.
Som sig bör är den nya oppositionsledaren starkt kritisk till landskapsregeringen (LR). Hon menar att LR försvårat för kommunerna på många sätt i sin iver över att genomföra kommunreformen, som exempel tar hon de sänkta landskapsandelarna.
– 70 procent går till vård, omsorg och skola. LR drar undan mattan för kommunerna, de har inte kommit emot med en enda lagändring som ska underlätta för kommunerna trots att de lovade det. Landskapsregeringen tvingar ned kommunerna på knä. 
– Självstyrelsen bygger på två ben; kommuner och landskapet. Det är de två benen som byggt upp Åland, till exempel så att vi har världsrekord i demokrati. Nu försöker man skjuta det ena i sank. Det är inte en bra utveckling, båda behövs för att trigga varandra.
Skapat kaos
Veronica Thörnroos menar att LR:s olika bud i kommunfrågan, tillsammans med att man sänkt landskapsandelarna och skjutit upp införandet av Kommunernas socialtjänst har skapat mycket oreda och extrajobb för kommunerna.
– Jag tror inte att man medvetet försökt skapa ett kaos hos kommunerna, men det har blivit resultatet.
Nu tar den nya C-ordföranden som sagt sikte på valet om knappt två år och lantrådsposten.
Med vilka partier vill du bilda regering?
– När vi vinner valet beror det förstås på hur det gått för de andra, hur ser det ut och var är det möjligt att få ihop en bas. Jag som mitten-höger-politiker tittar hellre åt höger än åt vänster. Men jag utesluter inte någon. Vi har samarbetat med flera partier,. Socialdemokraterna är nästan lättast att samarbeta med för de har en tydlig ideologi och man vet hur långt man kan pressa dem i olika frågor. Men självklart söker jag mig hellre mot mitten-höger.
Ansvarskänsla
Men först ska de egna såren läka, även om Veronica Thörnroos tror att hennes parti kan överbygga de motsättningarna, samtidigt som hon menar att partiet också har hämtat sig från chocken över att inte sitta med i regeringen.
– Det har nog tagit oss ett tag för oss att återhämta oss från att inte ingå i regeringen. Men ansvarskänslan sitter i ryggmärgen. De flesta i lagtingsgruppen prioriterar Åland först och partiet sedan.

Jonas Bladh