Narkotikan har utvecklats till en av de stora frågorna inför lagtingsvalet. Det ser man inte minst på valskyltarna runt om i stan. Men vad vill egentligen politikerna göra konkret för att stävja knarket på Åland?
NARKOTIKA - Det finns en rad åtgärder som skulle behöva göras, men skilda punktinsatser är ganska verkningslösa. Man behöver arbeta mer på bred front. Därför tycker jag att landskapsregeringen borde anställa en drogsamordnare som ser till att inte alla jobbar parallellt, säger Cita Nylund från Obunden samling som är en av de kandidater som profilerat sig starkast i drogfrågan. Hon är också ordförande för föreningen Fri från narkotika.
Många av kommunerna är också för små för att klara all service själva menar Cita Nylund.
- Den sociala sektorn borde tas över från kommunerna till landskapet. Missbruksvård, barnskydd, utkomststöd och så vidare, säger hon.
Åke Mattsson, numera representant för Moderaterna på Åland, är en annan känd alkohol- och drogdebattör. Han betonar också behovet av en samordning.
- Punkt ett är en samordnare i landskapet som har överblick över allt. Att man gör rätt sak med rätt mängd resurser och så vidare. Vi har resurser och väldigt kompetent personal, men vi har ingen som håller i det.
Han påpekar också att polisens arbete med narkotikafrågan borde stödjas mer.
- De behöver också mer resurser. Man har just nu ingen förman i sin narkotikagrupp, säger Åke Mattsson.
"Situationen är hemsk"
Glenn Koskinen från partiet Ålands framtid är en av de som synts mest i narkotikafrågan den sista tiden. Mycket på grund av hans stora valskyltar längst stadens utfarter. Han skräder inte orden när han talar om situationen på Åland i dag.
- Situationen är hemsk. Om man ser tio år tillbaka är det mycket lättare att få tag i narkotika. Dessutom får man det på krita. Dom som dealar med sånt där vet att de får tillbaka pengarna.
Hur ska man komma till rätta med problemet då?
- För det första. Tullen verkar strunta totalt i det. Det första vi måste se till är att tullen syns. Att de som smugglar vet att det finns en risk att de åker fast. Vi behöver fler narkotikahundar.
- Polisen måste fungera. Deras operativa avdelning fungerar inte, det säger till och med de själva. Sedan måste vi fokusera på de som blivit rena och slutat med narkotika. Där måste åtgärder sättas in med en gång. Jag har ringt runt till ett tiotal företag och det finns ett intresse av att ta emot arbetspraktikanter, bara Missbruksvården är inblandad.
- Men nummer ett är tullen. Jag kommer inte att ge mig förrän vi har en tullare med hund som står vid hamnen.
Göte Winé från Ålands socialdemokrater har suttit med i den alkohol- och drogpolitiska grupp som lagtinget tillsatte 2008. Han betonar vikten av samordning men även bristen på resurser.
- Det fanns en samordnare som förra regeringen tillsatte men den nuvarande tog bort. En sådan samordnare behövs, säger Göte Winé.
Han menar också att polisen behöver mer resurser.
- Polisens resurser har bantats ner. Dessutom vill polisen ha tydliga politiska riktlinjer, något de inte fått. Vi måste kunna agera snabbare. Drogfrågorna måste lyftas upp igen till samma nivå som när vi socialdemokrater satt med i landskapsregeringen, säger Göte Winé
Utbilda knarkhundar på Åland
Åländsk Center vill också se mer resurser till polisen för att bekämpa narkotikan. Man föreslår också att knarkhundar kunde användas i skolorna, med förbehållet att elevråden engageras för att tycka till om saken på just deras skola.
- Vi ser hundar som en resurs i arbetet mot narkotika. Åland kunde till exempel utbilda egna knarkhundar och kanske även för andras behov. Vi kunde också jobba med djur som ett försöksprojekt för att rehabilitera personer som missbrukar, säger Erica Sjöström som är andra vice ordförande i Åländsk center.
Hon betonar också förebyggande undervisning i skolorna och att det borde finnas en organiserad kontakt där anhöriga kan få stöd och information.
- Att det ska finnas fungerande nätverk mellan myndigheter, rehabilitering och kontaktpersoner är också viktigt, säger Erica Sjöström.
Katrin Sjögren som är socialminister och representerar Liberalerna på Åland, håller med om behovet av samordning.
- Vi behöver samordna, dels för att socialvården inte är likadan i alla kommuner och dels för att vi misshushåller lite med resurser, säger hon.
Hon betonar att det som alltid handlar om prioriteringar. Tillsätter man en narkotikasamordnare, kan man behöva ta bort en tjänst någon annanstans. En lösning på det kunde enligt Katrin Sjögren vara att kommunerna tillsammans anställer en samordnare och att landskapet står utanför.
- Bekymret är att vi har väldigt få personer på socialbyrån. Det har varit spartider, säger Katrin Sjögren.

Niklas Lampi