I augusti ifjol blev Ålands sjöräddningssällskap av med bogserbåten Harald. Ägaren, rederiet Alfons Håkans i Åbo, ville då ha tillbaka sitt räddningsfartyg, som alltså fram tills dess hade bemannats av den åländska sjöräddningen.
– Vi har varit oeniga om hur ersättningen skulle fördelas efter jobbet vid Amorellaolyckan. Men det där är historia nu, säger Dag Lindholm.
Jakten på ett nytt fartyg av storlek större inleddes. Valet föll slutligen på räddningsbogseraren Ulabrand. Fartyget har varit i norska sjöräddningssällskapets ägo ända sedan hon byggdes år 1997.
– Hon har varit stationerad uppe i Nordnorge och har använts för nödbogsering av stora trålare och andra fartyg.
Blåsig överfart
För en vecka sedan påbörjades resan från Norge till Åland.
– Vi hade 28 sekundmeter i byarna utanför Stavanger. Det skurrade runt ordentligt men det gick bra, konstaterar Dag Lindholm.
I tisdags tog fartyget i hamn i Korrvik. Det betyder att det återigen finns räddningskapacitet för större olyckor på Åland.
Vid ett tillfälle sedan augusti har sjöräddningssällskapet märkt av avsaknaden av en bogserbåt. Det handlade om ett fartyg som låg och drev norr om Märket.
– Men de skickade båtar från Åbo istället.
Ulabrand är i bra skick. År 2007 helrenoverades maskineriet för sju miljoner norska kronor. Det gjordes också en uppgradering när fartyget bjöds ut på marknaden så även instrumenteringen är någorlunda ny.
Ulabrand är byggd i glasfiber.
– Nackdelen är att det inte är en isbrytare. Hon kan inte gå i fast is.
Bunkerförbrukning
Bunkern är 25 kubikmeter. På det kommer man 1.000 sjömil, eller ”ett antal varv runt Åland”.
– Till Kapellskär är det som jämförelse 39 sjömil.
Vid full fart drar fartyget 600 liter bränsle i timmen.
– Men i vanliga fall kommer vi att köra på två maskiner och då kör vi tretton knop. Det betyder en förbrukning på 180 liter i timmen.
Men särskilt mycket körtid blir det troligen inte. Ulebrand ska främst användas vid uttryckningar men även vid skolning av sjöräddningssällskapets egna frivilliga.
– Det är ungefär fem uttryckningar per år som vi behöver ett sånt här fartyg till. Och det händer att kryssningsfartygen vill ha bogserassistans.
Planen är att fartyget även ska användas i oljeskyddsarbete. Dag Lindholm säger att landskapets nuvarande oljeskyddsberedskap är undermålig.
– Den är eftersatt något rysligt.
Med Ulabrand kan dock avgörande insatser göras inom oljeskyddet.
Mindre båt ombord
Att fartyget byggdes bara några år efter Estoniaolyckan märks på flera sätt. Genom en specialramp i aktern kan fartyget delta i så kallade massräddningsinsatser.
– Vi kan i vilket väder som helst dra in räddningsflottar till aktergaveln. Sedan kan folk klättra ombord. Lyckligtvis är det ganska ovanligt att det krävs.
En mindre FRB-båt (fast rescue boat reds anm) finns också ombord. Den är placerad i skrovet men kan vid behov snabbt hissas upp och sjösättas.
Priset för fartyget är 600.000 euro. Största delen av summan, 450.000 euro, finansieras genom Paf–medel.
– Båten var utbjuden för 1,1 miljoner euro men vi hade inte mer pengar än så här. Så visst fick vi ett schysst pris. Norrmännen ville att fartyget skulle användas för räddningsuppdrag även i fortsättningen.
Annika Kullman
