Budgetramen för år 2010 innebär att Ålands hälso- och sjukvård måste spara tre miljoner euro.
ÅHS Förvaltningschef Tom Axberg befarar att det kommer att drabba kvalitén på vården.
TILLÄGGSBUDGET Ålands hälso- och sjukvård drabbas hårt av den budgetram som landskapsregeringen har satt inför år 2010. I praktiken innebär ramen att man måste spara tre miljoner euro nästa år.
-Det är inte en liten summa, i synnerhet inte för en verksamhet som är självskriven i ett samhälle säger han.
Vad får det för konsekvenser?
-Jag vill inte i dagsläget gå in på var vi måste skära ned, men klart är att det inte finns någon enkel eller uppenbar väg att gå för att minska verksamheten med tre miljoner euro. Det är hårda siffror, säger han.
Blir vården sämre?
-Kvalitén riskerar att bli lidande, sen får vi se vilka åtgärder som är politiskt gångbara.
Lönehöjningar i slutet av året
När landskapsregeringen presenterade tilläggsbudgeten för år 2009 och budgetramarna för de kommande åren framställdes det som att sjukvården var ett högprioriterat område som inte skulle drabbas hårt av besparingarna. För år 2009 stämmer den beskrivningen bra, men år 2010 stämmer den plötsligt dåligt.
Det som förändrar läget är nämligen de avtalsenliga lönehöjningarna inom ÅHS som väntar i oktober och i december.
-Höjningnarna slår ut i full blom år 2010 och innebär att samma verksamhet som i år kostar 72 miljoner euro nästa år kommer att kosta 75 miljoner euro, säger Tom Axberg.
Men budgetramen för år 2010 är trots det fortsättningsvis 72 miljoner euro.
Innan ramen blev känd hade Tom Axberg redan uppmanat alla enheter inom ÅHS att spara tre procent nästa år. Det står nu klart för honom att den åtgärden inte kommer att räcka.
-Vi hade hoppats på mer inför nästa år, samtidigt förstår vi att vi också måste beröras av besparingarna. Det är ändå bra att landskapsregeringen täcker upp underskottet med hjälp av interna lån. Skulle hela 30 miljoner tas ut på ett år vore det katastrof.
Draghjälp räcker inte
I motiveringen till budgetramen hänvisar landskapsregeringen till att den generella besparingen på pensionspremier och socialskyddsavgift minskar utgifterna inom ÅHS med 1,3 miljoner euro nästa år.
-Vi får en draghjälp av det beslutet, men samtidigt har de inte tagit hänsyn till att kostnaderna för vården utanför Åland ökar markant varje år, säger Tom Axberg.
En utveckling som inte är lätt att vända på, menar han.
-Patienterna har rätt att få vård för att bli friska, och det är inte vi som skriver räkningen för vård i Åbo eller Uppsala, säger han.
I tilläggsbudgeten öppnas för höjda patientavgifter och ett höjt högkostnadsskydd, samtidigt vill landskapsregeringen att ÅHS ser över möjligheten att hyra ut lokaler till privat verksamhet.
Kan inte de två åtgärderna ge mer pengar nästa år?
-Det är osäkert om det går att höja patientavgifterna, vi höjde ordentligt redan i år och människor med låg lön måste också ha råd att bli sjuka, svarar han.
En diskussion om lokaluthyrning till privat sjukvård pågår, men kan inte generera några större pengar nästa år.
-Det finns i dag begränsat med utrymmen att hyra ut, och uthyrningen måste utformas så att den ordinarie vårdverksamheten fungerar.

Tone Nordling