Prideveckan har börjat och temat för i år är ”#åland100queer”.  I samband med detta riktas en efterlysning till allmänheten efter åländskt queerhistoriskt material. Projektet heter ”Åland 100 ur ett queerhistoriskt perspektiv” och är både initierat och koordinerat av föreningen Regnbågsfyren Åland. Tillsammans med  bland annat åländska museer ska de under jubileumsåret samla ihop material med hbtqia-historia. Syftet med projektet är att representera mångfalden av ålänningar och se till att berika museernas samlingar.

– Det queerhistoriska perspektivet har saknats på Åland och museerna har inte så mycket material. Därför behövs det nytt, säger Sofia Enros.

Det material som efterlyses kan vara allt från brevkonversationer, dagböcker och fotografier till hemliga kännetecken, till exempel en ring i vänstra örat eller en näsduk i bakfickan.

– Det kan också vara saker av personligt värde som är speciella för en själv, säger Sofia Enros.

I slutet av jubileumsåret presenteras resultatet. I vilken form det görs beror på det material som kommer in. Eventuellt kan det bli en utställning eller en föreläsning.

Under årets gång anordnas även andra programpunkter som samtal och fotokvällar.

90-talet en brytpunkt

Det har alltid funnits hbtqia-personer på Åland. Fram till 1971 var homosexualitet i Finland olagligt och därefter rådde ett uppmaningsförbud fram till 1999. Det innebar att man inte fick uppmuntra till homosexualitet.

– 1920-talet var frigörelsens decennium, också på Åland. Man tog av korsetter, kvinnors rösträtt var ny och kvinnorörelsen och andra starka rörelser tog fart. Det var mycket på gång, säger Sofia Enros.

Det fanns de som var mer eller mindre öppet homosexuella, även om det då var straffbart. Det var lättare att vara öppen med sin sexualitet beroende på vem man var. Samhällsklass, livssituation och sociala och ekonomiska förutsättningar hade stor betydelse.

Efter 1920-talet gick utvecklingen sakta framåt.

– 90-talet blev sedan en slags brytpunkt. Då startade Vildrosorna sin verksamhet och vi var på väg mot det moderna.

När Regnbågsfyren grundades 2005 var uppmaningsförbudet borta. Då var det självklart och viktigt för föreningen att informera om homosexualitet i skolor, något som var förbjudet på Vildrosornas tid. Från början hette föreningen ”Åländska gayföreningen Regnbågsfyren” och senare bytte den namn till ”Åländska hbt-föreningen Regnbågsfyren”. Allt efter fylldes bokstäverna på i hbt-begreppet som sedan blev hbtq och har i dag det fullständiga samlingsnamnet hbtqia+.

– Vi funderade på om vi skulle lägga till fler bokstäver i föreningsnamnet men då bestämde vi oss i stället för att byta namn till bara Regnbågsfyren Åland, säger Sofia Enros.

Certifieringsprojekt

I går var det exakt 16 år sedan föreningen registrerades och mycket har hänt sedan dess. En viktig del av Regnbågsfyrens verksamhet är att informera i skolor liksom social och stödjande verksamhet i form av stöd och träffar. 2014 anordnade de Ålands första Pridefestival.

– 2015 var ett rekordår för Ålands Pridefestival. Det var ett digert program med massa deltagare. Det var väldigt maxat, säger Sofia Enros.

– Alla programpunkter på Pridefestivalen är ju frivilliga så det leder till att de som kommer oftast är de som är väldigt insatta och har mycket kunskaper inom ämnet. Men vi behöver också höja den allmänna kunskapsnivån. Därför jobbar vi också med att utbilda under obligatoriska tillfällen i skolor och på arbetsplatser.

För att öka kunskapsnivån på arbetsplatser har Regnbågsfyren inlett ett hbtqia-certifieringsprojekt. Projektet går ut på att utbilda verksamheter på Åland om hbtqia-personers livsvillkor, normer kopplade till kön och sexualitet samt vad ett hbtqia-kompetent bemötande innebär. Syftet är att skapa mer öppna och inkluderande arbetsplatser på Åland.

Hur ser det ut på Åland i dag? Hur har utvecklingen gått sedan 1920-talet?

– Utvecklingen har gått mycket framåt även om man önskar att en del saker gick snabbare. Vi har fortfarande en del juridiska orättvisor och diskriminering i vardagen och det finns saker vi behöver bli bättre på. Det finns mycket okunskap och osäkerhet och vi behöver höja den allmänna kunskapen för att få ett öppnare samhälle. Det finns mycket kunskap kring bi- och homosexuella medan transfrågor är något vi behöver jobba mer på. Hur vi har det här i dag har vi skapat själva och på samma sätt kan vi skapa nya normer.

27 år av växande rättigheter

- klipp ur Ålandstidningens arkiv

1993 – Två homosexuella uttalar sig offentligt och en första gay-weekend anordnas

Den 21 juli 1993 publicerar Ålandstidningen en lång intervju med två homosexuella medemmar i den inofficiella föreningen ”Vildrosorna”. Det är en kvinna och en man i 30-40-års åldern som båda väljer att vara anonyma. 

I artikeln berättar de om reaktionerna från sina närmaste, utmaningar med att vara homosexuell i ett litet samhälle och att acceptera sig själv för den man är.

På samma sida finns en artikel som berättar om Vildrosorna som anordnade en första gay-weekend på Åland helgen innan. Runt 20 homosexuella och transvestiter från Sverige, Norge och fastlandet deltog. Utöver arrangörerna var en deltagre ålänning.

– En positv upplevelse! Vi satsar på att arrangera en träff nästa sommar igen, säger en av arrangörerna i artikeln.

1994 – Partnerskapslag väcker diskussion

1994 antar riksdagen i Sverige en partnerskapslag som möjliggör för homosexuella att registrera partnerskap. Samma år höjs röster i Finland om att stifta en liknande lag. Den 17 juni 1994 publicerar Ålandstidningen en intervju med Vildrosornas samt åländska politikers syn på saken.

Föreningen Vildrosorna ser lagen som ett slutgiltigt bevis på att samhället accepterar kärlek mellan personer av samma kön medan politikerna har delade åsikter kring en eventuell partnerskapslag i Finland. Av sju tillfrågade politiker var tre positiva, två negativa och två ville inte ta ställning. De flesta sade sade sig inte ha funderat på frågan tidigare.

1997 – Våldtäkt blir könsneutralt

1997 behandlar Finlands riksdag ett lagförslag om könsneutral våldtäkt och att göra våldtäkt inom äktenkapet straffbart. Detta skriver Ålandstidningen om den 14 februari samma år. Enligt lagförslaget ska våldtäkt underkastas allmänt åtal. Det innebär att också i de fall där anmälan om våldtäkt dras tillbaka är allmänna åklagaren skyldig att driva processen vidare.

I den nya lagen blir våldtäkt en könsneutral kriminell handling. Det innebär att det inte längre bara är män som kan våldta kvinnor. Kvinnor kan våldta män, eller andra kvinnor, och män kan våldta män.

1999 – Första gaytidningen kommer till Åland

Den 4 juni 1999 berättar Ålandstidningen att den rikssvenska tidningen QX (Queer Extra) numera finns även på Åland. Det var Vildrosorna som ordnade ett avtal med utgivaren om distributionen. De beskriver tidningen som gay-världens motsvarighet till XIT på Åland och ser den som en utmärkt återspegling av det sena 90-talets gay-kultur.

2001 - Partnerskapslagen antas i Finland

Den 28 september 2001 antar Finland en partnerskapslag som gör det möjligt för homosexuella par att registrera sitt parförhållande. Lagen stadfästs den 1 mars 2002.

2002 - Två ungdomar berättar öppet om sin sexualitet

Den 5 april 2022 publiceras en intervju med Kajsa Leivo och Zandra Grönqvist i Ålandstidningen. De kom ut som bisexuell respektive homosexuell i nian vid 15-års ålder.  De berättar om hur det var att komma ut i högstadiet, ger tips om hur man tar kontakt med likasinnade och diskuterar olika fördomar kring bi- och homosexuella.

I samma artikel visas en enkät där fem ungdomar svarar på frågan ”Vilken är den vanligaste fördomen om homosexuella?”. ”Att de klär sig konstigt” och ”Att män är fjollor och kvinnor manliga” är två av svaren.

2002 - Första paret registrerar sitt partnerskap på Åland

Den 23 augusti 2002 blev Stefan Sundman och Krister Strandberg ett äkta par. Som första åländska par ingår de avtal om partnerskap enligt den nya lagen som funits i Finland sedan 1 mars samma år. 

Den 27 augusti skriver Ålandstidningen om det lyckliga paret som hoppas att fler ska våga ta steget efter dem.

2005 - Föreningen Regnbågsfyren registreras

Den 23 augusti 2005 registreras Regnbågsfyren. Föreningen heter från början ”Åländska gayföreningen Regnbågsfyren” och i den första styrelsen sitter Lina Antman, Tomas Henriksson och Emmet Kjeldsen.

2014 - Första Pridefestivalen

Den 16-19 juli 2014 anordnar Regnbågsfyren Ålands första Pridefestival i Mariehamn.

2019 - Lika villkor för hbtqia-personer på Åland

Ålands landskapsregering färdigställer sin första handlingsplan för hbtqia-personers lika villkor.

2021 – Specialsakkunnig anställs för hbtqia-arbete på Åland

I april 2021 anställer Ålands landskapsregering Kristin Mattsson som specialsakkunnig i jämställdhet med hbtqia-arbete i sina arbetsuppgifter. I den nya tjänsten ingår explicit att följa upp och förverkliga målen gällande landskapsregeringens handlingsplan för hbtqia-personers lika villkor i det åländska samhället.