Lärarna i alla åländska skolor ska IT-fortbildas så att de kan använda datorer och IT på fler sätt i undervisningen. Nästa år ska etappmål kunna uppfyllas.
En rundringning till ett antal skolor visar att det är väldigt olika förutsättningar. Värst är det på Kökar, där har man alldeles för få datorer. Och de som finns fungerar inte som de ska.
SKOLA Åländska skolor i grundskolan har överlag bra tillgång till datorer för eleverna, och uppkoppling. Det visar färsk statistik från Åsub. Utmaningen är för det första att få tekniken att fungera och för det andra att få lärarna att använda mer IT och datorer i undervisningen.
Men alla skolor har det inte lika väl förspänt. I Kökar skola går det närmare nio elever per dator, enligt Åsubs statistik.
Minna Aro började sitt nya arbete som föreståndare på skolan i augusti.
- Datorerna har knappt gått att använda, det har inte ens funnits Office-paket. Det är inte alls bra, man ska ha fungerande teknik i skolan. Det är otroligt viktigt att eleverna får kunskaper om att använda datorer, säger hon.
Tidigare jobbade Minna Aro på en övningsskola i Vasa där det var stort fokus på IT i skolan.
Hade du förväntat dig att det skulle vara så här när du kom till Kökar?
- Nej, det hade jag absolut inte räknat med! I Vasa hade vi datatekniker som fixade allt sådant jag får göra nu, med hjälp av en elkille på holmen.
- Kökar har halkat efter.
Men nu är förändring på gång. Minna Aro kämpar hårt med det grundläggande problemen, som att få systemen att fungera och virusprogram uppdaterade. 10 bärbara datorer ska införskaffas, bara det går igenom i kommunen.
- Budgeten är inte fastslagen, men det här borde stå högt i kurs. Man satsar ju på fibernät till exempel.
Tidsbrist för handledare
Kökars problem sticker ut mycket när man jämför med skolorna i stan, som har stort elevantal och utbyggd teknik och IT-pedagogik.
- Datorn är numera bara halva utrustningen i ett klassrum. Om jag får visionera skulle en videokanon eller allra helst en smartboard i varje klassrum ge nya möjligheter att använda IT fullt ut under lektionerna, säger Krister Norrgrann som är rektor i Ytternäs.
För Ytternäs del fungerar fortbildningen bra och man har en engagerad IT-handledare och många andra IT-kunniga i skolan.
Niklas Wasén är föreståndare i Näfsby skola i Hammarland. Han lovordar nätverket som finns på södra Åland: Eckerö skola, Näfsby, Vikingaåsen och Södersunda samt Kyrkby högstadium i Jomala är sammankopplade.
- Det är en stor trygghet att ha den supporten, det blir mycket lättare att administrera.
Han har själv rollen som IT-handledare i skolan, tre timmar i veckan.
I Lemlands skola har man hållit på med datateknik länge, i 13 år. Kunskapen finns och tekniken. Men tid är det värre med.
- Vi hinner inte göra tillräckligt, som att uppdatera hemsidan till exempel, säger föreståndare Hasse Persson.
18 timmar fortbildning har varje lärare per år, och de är redan förbrukade för många lärare.
- Nu ska lärarna fortbilda sig i datakunskap och ITK. Samtidigt införs också kemi och fysik på mellanstadiet. Det är alldeles för lite utbildningstid, säger han.
Pilotskolor för ny plattform
På norra Åland har man inte något nätverk mellan skolorna. Niclas Hage är klasslärare och fungerar som IT-handledare på Källbo skola i Finström.
- Det finns för lite tid för att hinna med allt. Att få fastställda krav på vad eleverna ska kunna göra med datorer är bra, då kan man pricka av och se vilken nivå de är på.
Skolorna i Saltvik kommer att bli pilotskolor för en läroplattform vid namn Fronter som finns på nätet. Den ska både lärare och elever ha tillgång till och plattformen används redan i 2.000 europeiska skolor.
- Vi har bra tillgång till teknik, men den ska förnyas ännu mer nästa år, säger Christer Svedmark som är bildningschef i Ödkarby.
- Kunskapen hos lärarna är varierande. Vi ligger på en medelnivå, men man kan alltid göra mer.

Ålandstidningen