Skolhälsovårdarna på Åland har i dag mindre tid än tidigare att lägga på hälsoundersökningar och annat förebyggande arbete.
Allt mer arbetstid läggs i stället på barn och unga som mår dåligt och behöver prata om sina problem.
HÄLSA Att de åländska ungdomarnas psykiska hälsa inte är bra framgick nyligen av undersökningen "Hälsa i skolan 2009", som Ålandstidningen skrev om i måndagens tidning.
Några som märker av vad detta innebär i praktiken är de åländska skolhälsovårdarna, både de som arbetar i grundskolorna och de som arbetar i gymnasieskolorna.
Enligt skolhälsovårdarna Mona Himmelroos och Pia Hollsten-Friman börjar deras yrkesgrupp få svårare att hinna med sådana arbetsuppgifter som var vanligast för några år sedan: hälsoundersökningar och förebyggande arbete.
-Vi hinner knappt med. Förut var det mycket mäta och väga. Nu har barnen ont här och där och behöver prata av sig, säger Pia Hollsten-Friman.
Mona Himmelroos är av samma åsikt. Arbetet handlar i dag mycket om att tala med barn och ungdomar som mår dåligt eller som har symptom som orsakas av stress eller krav.
-Jämfört med tio år tillbaka har vårt jobb ändrat karaktär väldigt mycket. Överlag är det svårare att hinna med det andra jobbet, säger hon.
Höga krav
Känslan av att inte må bra och problem med huvudvärk och stress har även bland de yngsta skolbarnen.
-Problem som förr började synas hos elever i årskurserna 7, 8 och 9 finns nu hos elever i årskurserna 4, 5 och 6, säger Pia Hollsten-Friman.
Orsaken är förmodligen att hela samhället förändrats, tror Mona Himmelroos.
-Samhället rusar fram. Information blir tillgänglig i lägre och lägre ålder. Man ska vara perfekt och tillåts inte att bara vara en ungdom, vilket i sig kan vara jobbigt när hormonerna spirar, säger hon.
Man ska ha kompisar och hålla på med flera olika sporter. Barnen uppfattar också tidigt hur man "ska" vara och se ut.
-Det här speglar av sig på elever redan från årskurs ett. Min uppfattning är att kraven på barnen blir höga ganska tidigt. De har flera olika aktiviteter på fritiden. Vissa barn har bara en eller två kvällar ledigt varje vecka, säger Pia Hollsten-Friman.
Menar väl
Kraven uppstår någonstans, men varken Mona Himmelroos eller Pia Hollsten-Friman tror att det är föräldrarna som ställer dem. Däremot kanske föräldrar går med på att deras barn gör för mycket, för tidigt.
-Föräldrar kan ha svårt att säga stopp när deras barn vill hålla på med olika aktiviteter. Det är bara välmening egentligen. Men barn behöver tid att bara vara och leka. När man frågar barn vad de gör efter skolan är det få som svarar "leker", säger Pia Hollsten-Friman.
Många föräldrar har själva olika aktiviteter på kvällarna.
- Man måste alltid komma i håg att barn inte gör som vi säger, de gör som vi gör, säger hon.
Sömnen påverkar
Andra saker som påverkar barnens välmående är relationsproblem i familjen och för lite sömn.
Sover barnen för lite redan i lågstadiet?
-Nej det skulle jag inte säga. Men många barn sitter mycket vid datorer, tv-spel eller Nintendo. Om de sover oroligt kan det bero på att de spelar spel som är för otäcka för deras ålder, säger Pia Hollsten-Friman.
Mona Himmelroos ser datorer och sömnvanor som en orsak till problemen bland eleverna i gymnasieåldern.
-Mycket bottnar i att de sover för dåligt, säger hon.
Vill jobba förebyggande
Mona Himmelroos skulle gärna se ett ökat förebyggande arbete. Att stärka föräldrarna i den svåra konsten gränssättning kan vara ett sätt. Gärna redan under besöken vid barnrådgivningen när barnen är små, anser hon.
-Vi behöver hänga med i tiden. Vi kan inte tro att det här ordnar sig av sig själv om vi väntar, säger Mona Himmelroos.
För gymnasialstadiets del tror hon att skolhälsovården utvecklas i höst, när skolhälsovårdarna, kuratorerna och psykologerna får gemensamma utrymmen i det före detta Vårdinstitutet vid Idrottsgården.
-Det blir mottagningstid och telefontid för alla elever alla dagar. I dag har vissa gymnasieskolor bara tillgång till skolhälsovård en halv dag i veckan.

Anna Jakobsson