”Måndagen den 23 oktober samlades representanter för åtta ekonomiskt utsatta kommuner för ett krismöte i lagtingets auditorium. Bakgrunden består i det faktum att hälften av Ålands kommuner nu är i kris.”

Så inleds en skrivelse till landskapsregeringen (LR). Enligt skrivelsen befinner sig fem av kommunerna bakom skrivelsen – Geta, Kökar, Lemland, Lumparland och Vårdö – i ekonomisk kris beaktat boksluten för 2022. Här har man utgått från kriterierna i kriskommunlagen som på grund av oenighet i LR aldrig förverkligades (se faktaruta). Ytterligare tre – Föglö, Kumlinge och Sottunga – är snabbt på väg dit.

I skrivelsen framhålls att kommunernas kostnader för den kommunala basservicen har ökat mer än de sammanlagda landskapsandelarnas storlek, och att det nu finns ett finansieringsgap på cirka tio miljoner euro.

I regeringsprogrammet

Vårdös kommundirektör Erik Brunström-Granesäter säger att det under en tid har funnits en uttalad vilja och beredskap bland de berörda kommunerna att göra gemensam sak i frågan. Vårdö såg därför till att kalla till det möte som hölls förra veckan.

Att skrivelsen skickas just nu är förstås ingen slump. Regeringsbildningen pågår som bäst och kommunerna vill att den tillträdande LR ska beakta kommunernas ekonomiska situation i det nya regeringsprogrammet.

– Det är viktigt att betona att flera kommuner sagt att skrivelsen ska behandlas i styrelserna den här veckan, så den är att betrakta som preliminär. Men vi tyckte att det är viktigt att budskapet går fram så fort som möjligt.

Blir fler

Från Vårdös sida har man i ett års tid flaggat för att den ekonomiska situationen i kommunen är svår. Erik Brunström-Granesäter säger att man under våren, vartefter kommunernas bokslut för 2022 började bli kända, också har pekat på att Vårdö inte är ensam, utan att det enligt boksluten också är fyra andra kommuner som uppfyller kriterierna för en kriskommun.

– Upplevelsen är att vi från den avgående regeringen inte fått gehör för det här, det är som att man inte riktigt velat kännas vid det.

I skrivelsen framhålls vikten av åtgärder:

”För att komma tillrätta med problemet krävs långsiktigt hållbara lösningar, såsom ökad laddning i och översyn av landskapsandelssystemet, likväl som beredskap till kortsiktiga akuta lösningar, såsom till exempel likviditetsstöd på särskild ansökan.”

– Att kommunerna är i en kris, eller är på väg in i en kris, är inte på grund av att man skulle ha gjort några tokiga eller våghalsiga investeringar för framtiden, utan för att motfinansieringen i form av landskapsandelar och skatteutveckling inte räcker för att täcka kostnadsutvecklingen för den lagstadgade servicen, säger Erik Brunström-Granesäter.

Trygga basservicen

Kriskommunlagen som nämns i skrivelsen var tänkt att reglera hur en kommun i ekonomisk kris ska hanteras. En del av lagen hade gjort det möjligt för LR att tvinga den krisande kommunen att gå samman med en eller flera andra kommuner. Det skulle helt enkelt vara en sista utväg för att trygga bibehållen grundservice för invånarna.

– Kommunerna som nu är i kris sörjer inte i första hand att det då liggande kriskommunförslaget inte blev av, men att lagen inte förverkligades har ju inte tagit bort krisen i kommunerna. LR har inte heller någon alternativ plan för att hantera det faktum att vi snart har hälften av de åländska kommunerna i kris, säger Erik Brunström-Granesäter.

Transaktionerna från landskapet till kommunerna har stått still i 15 års tid och pendlat mellan 35 och 40 miljoner, samtidigt som kommunernas och landskapets kostnader ökat med över 50 miljoner vardera. Det är också orsaken till krisen, säger Erik Brunström-Granesäter.

Det blivande lantrådet Katrin Sjögren (Lib) har sagt att hon vill få till stånd dels en kriskommunlagstiftning, dels en översyn av landskapsandelarna. Tror du att det blir verklighet nästa mandatperiod?

– Det tror jag. Om jag får spekulera är det sannolikt en sak som en tillträdande regering gör tidigt, säger Erik Brunström-Granesäter.

Sedan kommunernas möte förra veckan har LR:s budgetförslag för 2024 presenterats. Kommunerna föreslås få 40,5 miljoner euro i landskapsandelar och skattekompensering det kommande året.

Ålandstidningen har sökt Katrin Sjögren.