Finansministern Roger Höglund (C) presenterade LR:s årsredovisning under måndagens plenum. Han konstaterade att det underskott man i budgeten för 2020 räknade med att skulle uppgå till 46 miljoner euro visade sig i bokslutet landa på närmare 50.
Kritiken mot LR lät bekant när oppositionspartierna Liberalerna och Socialdemokraterna tog till orda. I Liberalernas gruppanförande sade partiets gruppordförande Ingrid Zetterman att LR saknar en målbild.
– Här har vi ett bokslut som talar sitt tydliga språk med ett negativt resultat om 50 miljoner. Vi kan läsa ut tydligt härifrån att när det gäller de ekonomiska insatserna för att städa i ekonomin vidtog man just inga åtgärder alls, sade hon.
Hon poängterade att Liberalerna redan tidigare sagt att LR gör för lite och för sent. LR:s meddelande med politiska fokusområden saknar också praktiska åtgärder, ansåg hon.
– Det står för oss fortfarande oklart var man är på väg, vad som är målbilden, sade hon, och fortsatte:
– Vi kan inte skuldsätta ålänningarna med driftskostnader. Vi tror inte att den offentliga ekonomin på Åland kommer att reda upp sig bara den här pandemin är över, vi kommer att få stora ekonomiska bekymmer i flera år framöver.
Det är ”uppenbart”, menade hon, att personalkostnader och summan av köpta tjänster är en av de summor som måste minska.
Roger Höglund invände att pandemin har gjort att tempot på många åtgärder har stannat av.
– Det är en dold kostnad, och de behöver inte alltid vara i pengar, utan det kan vara något som man helt enkelt inte hann med.
Ingrid Zetterman konstaterade att LR nu inte bara har en digitaliseringsskuld, utan en ”verksamhetsskuld”.
”Betydande utvecklingsskuld”
Camilla Gunell (S) var inne på samma spår som Ingrid Zetterman i Socialdemokraternas gruppanförande.
– Även om vi är lånefria betyder det inte att vi är skuldfria. Vi måste kunna konstatera att vi har en betydande utvecklingsskuld inom flera områden.
Förutom digitaliseringsskulden listade hon flera andra områden där Åland halkat efter, bland annat i relationerna till omvärlden.
– Vi har en skuld när det gäller relationsbyggande. Här står förstås alla de evenemang och insatser som blev inställda på grund av pandemin, sade hon.
John Holmberg (Lib) instämde och sade att ”kommunikationsskulden” kan vara den värsta av alla de områden som skadats av pandemin. Särskilt brinnande är frågan om skattegränsen, menade han.
– Det är något vi inte kan köpa för pengar, utan här handlar det om personliga kontakter, god retorik och att verkligen mötas och diskutera, sade han, och fortsatte:
– Det har kommit signaler från näringslivet att man ibland till och med skäms över hur retoriken förs fram. Vi måste rannsaka oss själva och titta oss i spegeln och konstatera att vi måste lösa de här frågorna. Det gör vi inte genom att visa hur arga vi är, utan genom att få fram den goda diskussionen som vi tidigare har varit väldigt bra på.
Camilla Gunell berörde också den vårdskuld som tros byggas upp just nu, och särskilt problemet med att det saknas insatser för att planera Ålands demensvård och barn- och ungdomspsykiatrin.
Ingrid Zetterman höll med.
– Det var faktiskt en av de saker jag blev mest ledsen över, att det inte påbörjats några aktiviteter kring den personcentrerade vården. Man behöver börja jobba med en lågtröskelverksamhet särskilt för barn och unga, det fattas helt och hållet i dag.