Ett sexmeters fall från ett tak och mannen är medvetslös. Hans kollega dinglar i säkerhetsselen med fruktansvärda ryggsmärtor.
Det scenariot utsattes de nyutbildade ambulansförarna för som sista prov innan examen.
SJUKVÅRD Kalle Nordlund går runt med en kommunikationsradio och inväntar klartecken. Han och hans studiekamrater Ralf Göstas och Andreas Andersson inväntar de fyra andra studerande som snart är färdiga ambulansförare. Det är dags för slutprovet.
De har delat in sig i två grupper. Ralf, Kalle och Andreas ska göra provet i morgon och i dag är det de som har hittat på ett tänkbart räddningsscenario för de andra.
-Det var Kalle Nordlund som kom på det, säger Ralf Göstas.
Två män skottade på ett tak när den påhittade olyckan plötsligt var framme. En av männen gick utan säkerhetssele och halkade och föll sex meter ner till marken och blev medvetslös. I fallet drog han med sig sin kollega med säkerhetssele som också tappade fotfästet och blev hängande halvvägs ner mot marken.
Kalle Nordlund låtsas vara alarmcentral och berättar kort i komradion vad som har hänt för räddningsverket.
Övervakare
Strax därefter kommer räddningsledare Thomas Mattsson till platsen, tätt följd av två ambulanser och en brandbil; standardbemanning vid ett sådant här larm.
Den som är först på platsen kollar läget med de båda männen och förstår att det är mest kritiskt med mannen som är medvetslös varpå man springer dit först. Nästa ambulanspatrull försöker tillsammans med brandmännen komma underfund med hur de ska få ner mannen som hänger i selen ännu. Alla jobbar snabbt och effektivt och samarbetet löper på smidigt.
Vid sidan om står akutskötare Sussi Sjövall och Sussie Röblom och för anteckningar. Det är de som har utbildat de sju brandmännen till ambulansförare under 22 veckor.
-De är väldigt ambitiösa, har vilja att lära sig, säger Sussi Sjövall.
Alla studerande är brandmän på räddningsverket och har tidigare också kört ambulans. Skillnaden är att de efter utbildningen också får vara med och vårda.
-Vi har gått igenom allt. Började med anatomi och fysiologi och sedan hur man ska vårda och agera vid olycksfall, berättar de.
Minska skadorna
Och det märks. De fyra som nu testas vet hur man gör. De fixerar nacken på de skadade, frigör andningsvägar och pratar lugnande: "Vet du vilken dag det är i dag?", "gör det ont när jag gör så här?", "nu sticker det till lite i armen".
-Målet är att minska de skadades handikapp och lidande, säger Sussie Röblom.
Ambulanspersonalen ska alltså göra vad som krävs för att skadorna inte ska förvärras under vägen till akuten och göra det de kan för att undvika dödsfall.
In i ambulansen
Med hjälp av stegar har den ena ambulanspatrullen tillsammans med brandmännen lyckats få ner mannen som hängde i repet och lagt honom på en bår. Den andra patrullen försöker få mannen på marken på den andra båren.
-Försök få ryggen helt plan mot båren. Så vänder vi: ett, två, tre ...
Och så fixerar man mannen på båren med hjälp av luftkuddar.
-Vi kan inte utesluta att bäckenet är brutet, konstaterar någon medan de lyfter in båren i ambulansen.
Väl inne i ambulansen kan man konstatera att läget inte är så lovande för någon av patienterna. Ralf Göstas sitter bredvid och bockar av att hans studiekamrater kontrollerar alla värden och gör vad som bör göras.
-Nu har vi tagit blodtryck, säger Daniel Näslund och inväntar ett imaginärt värde från Göstas.
-90 genom 60, svarar han.
Och utifrån det beslutar man vad nästa steg blir. Lyssna på lungor, kolla pupillerna och ge dropp bland annat.
Gick bra
Tillbaka vid räddningsverket går man igenom övningen och kan konstatera att den gick bra. Andreas Andersson är nöjd med sina kompisars insats.
-Det gick jättebra. Det var lite smågrejer, men det är det alltid. Så överlag gick det jättebra, säger han.
Och när Sussie Röblom och Sussi Sjövall kommer dit håller de med.
-De jobbade med sina äldre kollegor vilket gör att det till en början var svårt för dem att ta över ledarrollen. Men sedan lossnade det och det gick jättebra, säger de.
Och vi vågar lita på de sju snart färdigutbildade ambulansförarna, intygar de.
-Absolut! De har varit i fyra veckor på praktik i Stockholm, Gävle, Göteborg, Uppsala och Norrtälje och de fick bara beröm. Man sa att de är de bästa praktikanterna man haft!

Matilda Andersson