Musiken spelar en stor roll i Lukas Lantz liv. Tillsammans med brorsan Beppe Lantz och polaren Franz Fagerholm startade han punkrockbandet Hemoglobin för några år sedan. Vid sidan av bandet har Lukas den senaste tiden arbetat på ett slutprojekt för att avsluta sin gymnasieutbildning. Efter fyra års studier på distans vid ett gymnasium i Michigan, USA är han äntligen färdig och går ut med ett universalt utgångsbetyg. För att slutföra studierna måste eleverna lämna in ett slutprojekt. I Lukas fall blev det, lite spontant, en EP.
– På senaste tiden har jag skrivit några låtar själv. Det är inte jättevanligt för mig, men jag tyckte att de lät bra, säger Lukas och fortsätter:
– Jag fick i uppdrag att göra ett slutprojekt för skolan och jag lyckades skicka in en EP med tre låtar. För att få en spark i baken gjorde jag det som ett skolprojekt.
En av låtarna på EP:n, ”Känn ingen skam för mig, Mhamn”, är redan känd för Ålandspubliken.
– Projektet föddes när jag skrev låten till Norah Långs film med samma namn. Då föll allt på plats, säger Lukas.
Kreativitet utan regler
På frågan om EP:n har något tema svarar Lukas att den är ganska ”laid back” och att han har experimenterat sig fram utan några regler.
– Det är inget ambitiöst, jag ville släppa något så nu gör jag det, säger han.
Norah Långs dokumentärfilm ”Känn ingen skam för mig, Mhamn”, som skildrar åländska ungdomars tankar, hopp och drömmar, satte tonen för låten med samma namn som är mer poetisk, enligt Lukas. I de andra låtarna har han provat sig fram.
– En låt heter ”Match på hemmaplan”, den är inte så allvarlig. Jag leker med texten och det finns ingen refräng, så det är lite konstiga låtar.
– Jag ville släppa loss och inte vara bunden till en ram.
Och det är just det som är den röda tråden genom EP:n, att det inte finns någon röd tråd.
– Känslan är lekfullhet, jag testar och ser om det funkar och om folk gillar det, säger Lukas.
”Lite läskigt”
Hur går processen till när du skriver musik?
– Det är väldigt olika. Det kan vara så enkelt som att jag lyssnar på musik och så hör jag min brorsa spela piano i andra rummet och så flyter det ihop. Jag kan sitta och plinka på gitarren och efter två timmar kommer det fram något revolutionerande, säger Lukas.
Knepet är att aldrig tvinga fram musiken. I stället har han alltid instrument nära till hands ifall en kreativ idé skulle komma till honom.
– Jag låter mitt space välkomna låtarna, säger han.
Av den anledningen var den kommande EP:n en utmaning för Lukas, i och med att han hade en deadline och måste leverera.
– Det var lite läskigt, jag hade press på mig att jag måste släppa låtarna för att ta studenten.
Solo-EP:n kommer ut den 27 maj på Spotify, Apple music och Soundcloud under artistnamnet Mangelli.
– Jag hade jättesvårt att hitta ett artistnamn. Mangelli är gammelmorfars efternamn och jag tyckte att det lät najs, det funkar på alla språk, säger Lukas.
Fortsätter satsa på musiken
Just nu fokuserar Lukas på bandet Hemoglobins nya projekt.
– Vi har sagt många gånger att vi har saker på gång, och jag säger det igen. Vi spelar in en platta i Uncans studio, den är jättefin. Ett speciellt tack till Mariehamns ungdomsgårdar för det!
Framöver hoppas bandet på att få möjlighet att uppträda i Sverige igen, men för tillfället ligger allt fokus på skivan.
– Prio ett i sommar är att spela in tills det är klart. Sedan, när det går, vill vi tillbaka till Sverige och spela och se om vi kan ta oss längre ut.
Har du några andra planer efter studenten förutom att spela in skivan?
– Jag siktar egentligen inte på något, jag kan göra vad som helst så länge jag får göra musik och spela med bandet, säger Lukas.
