Ålandstidningen har de senaste dagarna publicerat flera artiklar om den organisationsförändring räddnings-
chefen Lennart Johansson lagt fram. Biträdande tjänstlediga räddningschefen Karl Nordlund ifrågasätter i lördagens tidning behovet av en omorganisation i det här läget, och att viktiga styrdokument först måste finnas på plats. Han säger vidare att vi- och dom-tänket lever vidare från tiden då det fanns två räddningsområden, något Lennart Johansson inte håller med om.

Under torsdagens stadsstyrelsemöte lyftes Ålands räddningsmyndighet som ett informellt ärende.

– Jag kan bara hålla med Karl Nordlund om vad tanken med räddningsmyndigheten var. Det tog jättelänge att få ihop det här. Alla gjorde eftergifter men det känns som att Mariehamn gjorde ganska stora sådana för att äntligen få ihop samarbetet. Och det är ju just det som det ska vara – ett samarbete som står till grund för hela räddningsväsendet, säger Michele Ferrari, som är ordförande i stadsstyrelsen.

Hans uppfattning är att förslagen som lämnas till räddningsnämnden inte bygger på ett samarbete.

– Vi har haft farhågor även om vi varit ganska tysta om dem i allmänheten. Det kommer förslag på tjänstemannanivå som är väldigt oförankrade och det känns nästan som att räddningsnämnden bara blir en gummistämpel på det som föreslås från myndighetens och Jomalas sida. Det är inte så det ska fungera. Så här bygger vi inte ett samarbete, så här fortsätter man egentligen att spä på de gamla konflikterna som funnits mellan Mariehamn och gamla RÅL (Räddningsområde Ålands landskommuner reds. anm.).

Som exempel nämner Michele Ferrari det senaste, som han beskriver det, ”oklara förslaget” om en organisationsförändring.

– Vi fick veta det samtidigt som nämnden fick sin föredragningslista. Ingen hade hört om förslaget före det.

Vill samordna mer

I räddningsnämnden har alla åländska kommuner en representant, även om Mariehamn som Michele Ferrari påpekar står för 40 procent av kostnaderna.

Var staden för snäll i förhandlingarna inför samgåendet?

– Vi gjorde eftergifter för vi ville få ihop det här. Men om förankringen och samarbetet fungerade, och om det skulle finnas en öppenhet och vilja att samordna, skulle det inte heller vara något större problem att vi har en röst i stället för fem.

Inom myndigheten borde det till exempel läggas större fokus på potentiella samordningsvinster som kan göras nu när alla jobbar under samma tak, säger Michele Ferrari och nämner lokalfrågan som exempel.

Räddningschefen Lennart Johansson sade i lördagens tidning att han aldrig brytt sig om myndighetens fysiska placering. Men just lokaliseringen har varit en av de svårtlösta knutarna genom åren. År 2019 rekommenderade RÅL, där Johansson var räddningschef, att medlemskommunerna skulle förkasta förslaget som arbetats fram kring en gemensam myndighet. Det hade då uppstått ett bråk kring den då tilltänkta placeringen intill räddningsverket.

I dag finns myndigheten i Jomalas kommunkansli. En diskussion har nyligen uppstått kring hur lämpligt det är att ha utryckningsfordon att stå på en parkering som delas med daghemmet, något Jomala kommunstyrelses ordförande Wille Valve (MSÅ) bekräftar för Ålandstidningen. Men i stället för att kommunerna ska lägga pengar på att bygga ut eller bygga nytt i Jomala borde i första hand befintliga lokaler i samarbetet nyttjas, säger Michele Ferrari. En sådan är räddningsverket i staden.

– Är det något vi har här på Åland, och speciellt på axeln Mariehamn-Jomala, så är det lokaler. Där kan man göra samordningsvinster, men det verkar inte finnas något intresse för det.

Jomala är värdkommun, kontoret finns i Jomala, räddningschefen är från gamla RÅL, Jomalas representant är ordförande i nämnden och nu föreslås Karl Nordlunds tjänst dras in. Håller staden på att bli utmanövrerad?

– Det är omöjligt att inte dra den slutsatsen. Det är exakt så det är.

Den 1 maj har myndigheten varit verksam i ett år. Det skulle vara läge att utvärdera verksamheten nu, säger Michele Ferrari som också understryker att man från stadens sida vill fortsätta samarbetet.

– Vi diskuterar om det borde göras en extern utredning och utvärdering kring allt det här för att se vad som kan göras bättre. Vi har ju gjort det här i ett år nu och det är bättre att börja ändra på saker nu än om tio år.