Det informella initiativet till det som i dag är Ålands räddningsmyndighet föddes runt julen 2022.
Karl Nordlund, då räddningschef i Mariehamns stad, satt hemma i soffan och funderade. Dittills hade alla försök att skapa ett gemensamt räddningsområde fallerat. Men han kunde inte släppa de fördelar han såg med att samordna alla funktioner på en plats.
– Jag tänkte att fanken, nu har vi hållit på med det här i tiotals år, vi slår huvudet i väggen om och om igen och det fungerar inte. Vi måste få till en radikal ändring.
Kort därpå, i januari 2023, bokade Karl Nordlund in ett möte med Lennart Johansson vid dåvarande Räddningsområde Ålands landskommuner.
– Jag åkte till Jomala och sade till Lennart: ”Nu bildar vi en gemensam myndighet. För stadens del tänker jag föreslå att vi sätter den i Jomala och att du blir chef för den.” Då släppte allting.
Under samma tak
Starten på samarbetet blev något försenad men i maj i fjol samlades personalen – tre personer från Mariehamns stad och tre från Räddningsområde Ålands landskommuner – under samma tak i Jomala kommunkansli. Stämningen var förväntansfull. Med Ålands räddningsmyndighet skulle ett gemensamt tänk skapas kring stad, landsbygd och skärgård.
Samtidigt fanns vissa saker som började oroa Karl Nordlund. Trots att myndigheten inlett sitt arbete ett halvår senare än planerat, upplevde han att själva avtalet samt de respektive tjänstebeskrivningarna var det enda som princip var klart när de packade upp flyttkartongerna.
– I övrigt var det som att komma till ett tomt bord.
Avsaknaden av styrdokument, målsättningar och visioner är något han reagerat på. Och så är det fortfarande, säger han.
– Utan sådana är det svårt att veta hur man ska prestera inom verksamheten. Jag kände också ganska starkt att det var vi och det var dom. Som förr, fast nu i samma hus.
Helhetsgrepp saknas
Spola fram till februari i år. Karl Nordlund är tjänstledig fram till slutet av 2027. Sedan början av hösten jobbar han i stället som enhetschef vid Alarm- och lägescentralen hos polisen. Även om han är tjänstledig följer han utvecklingen vid räddningsmyndigheten och nyligen lämnade han en skrivelse angående den organisationsförändring Lennart Johansson lagt fram som förslag (se artikeln här bredvid).
Fakta
Ålands räddningsmyndighet
• Inledde sitt arbete i början av maj 2024.
• I samarbetet deltar alla kommuner, Jomala är huvudman.
• Myndigheten ansvarar för myndighetsfunktionerna inom brand- och räddningsväsendet. Det handlar om räddningsledning, regelbunden brandsyn, samordning av befolkningsskydd samt andra uppgifter som regleras genom plan- och bygglagen och kemikaliesäkerhetslagen.
• Fördelar som lyfts med en myndighet är att få ett helhetsgrepp om hela Åland och förenkla för servicetagarna, men också att öka rättssäkerheten och laglighetsövervakningen.
• De frivilliga brandkårerna och Räddningsverket i Mariehamn har fortsatt sin verksamhet som tidigare.
Karl Nordlund beskriver i skrivelsen myndighetens verksamhet som ”ytterst spretig med detaljstyrning som grund”, vilket enligt honom bidrar till att målsättningen med en effektiv organisation uteblir.
Varför stannade du inte och var med och tog tag i det själv?
– Jag upplevde att jag försökte ge min input men att den inte riktigt lyssnades på. Samtidigt fick jag möjlighet att göra något annat, något som jag också tycker är intressant. Och det jag jobbar med i dag kan hjälpa till att utveckla samarbetet mellan myndigheterna på sikt.
Stark övertygelse
Karl Nordlund konstaterar att det finns en risk att han uppfattas som gnällig. Att det säkert kan sticka i ögonen på folk att han, som var den som gick på tjänstledigt efter så kort tid, nu är den som flaggar för att samarbetet inte blev som det var tänkt. Men han känner att han inte heller med gott samvete kan tiga när han upplever att grundvalarna för myndigheten börjar rubbas.
Karl Nordlund säger att hans övertygelse om att räddningsmyndigheten är den bästa vägen framåt fortfarande är lika stark som den var när han ringde det där telefonsamtalet för två år sedan. Han vill tillbaka till myndigheten när tjänstledigheten är slut.
– Jag ser fortfarande att den gemensamma räddningsmyndigheten behöver finnas. Men den behöver ta en annan form.
I din skrivelse och i den här intervjun ifrågasätter du utvecklingen inom myndigheten. Men du kritiserar inte räddningschefen, som är den som har helhetsansvaret. Varför?
– Visst är det så att räddningschefen har helhetsansvaret och jag tycker personligen att uppstarten av myndigheten, dess organisering och dess verksamhet kunde ha skötts annorlunda. Samtidigt måste man komma ihåg att det är högsta chefen som beslutar. Dennes ord väger tyngst och det har man att förhålla sig till även om man har en avvikande åsikt.
Hur ska man komma i från det gamla vi- och dom-tänket?
– Jag har inget bra svar på det. Men delaktighet är nog viktigt. Det spelar ingen roll om man är räddningschef eller brandinspektör, alla behöver få vara delaktiga om man ska skapa en god arbetssämja och en effektiv verksamhet. Särskilt i en sådan liten organisation som den här.
Här är punkterna Karl Nordlund ifrågasätter
Räddningschefen föreslår en ny organisation, men Karl Nordlund ifrågasätter förändringarna.
I en skrivelse lyfter han oklarheter kring sin egen tjänst, höjda kompetenskrav och att en anställd får operativa uppgifter.
Bild
Som Ålandstidningen skrev i veckan har räddningschefen Lennart Johansson lagt fram ett förslag om en ny organisation – ett förslag som räddningsnämnden valde att återremittera. Men vad som inte framgår någonstans i nämndens protokoll är att Karl Nordlund lämnat in en skrivelse med flera frågor om de föreslagna förändringarna. Den ska nämnden ha fått ta del av vid mötet.
Ålandstidningen har, efter att ha begärt ut bilagan från Jomala kommun som är huvudman för myndigheten, bett Karl Nordlund att utveckla sina tankar.
Servicebeslut saknas
I skrivelsen berör han kort att hans egen tjänst föreslås dras in och att en ny tjänst som brandinspektör ska inrättas i dess ställe. Här noterar han att en plan för hur hans arbetsuppgifter ska fördelas bland övrig personal saknas.
Större fokus läggs vid frågan om hur behovet av organisationsförändringar kan uppstå när viktiga styrdokument att arbeta utifrån fortfarande saknas.
– Myndigheten har ännu inte varit verksam ett år och man föreslår redan en tredje organisationsmodell. Vad är det som inte har fungerat i de två första modellerna? Vad är motiveringen till att man vill göra de här förändringarna?, säger Karl Nordlund.
Det primära borde ha varit att ta ett servicenivåbeslut, menar han.
– Ett sådant definierar myndighetens resurser och prestationsmål. Sedan behövs det en vision för hur myndigheten ska utvecklas och se ut om säg två år.
Svårare att rekrytera
Ytterligare ifrågasätter han att tjänsten som brandingenjör/ledande brandinspektör renodlas till en tjänst som brandingenjör.
I den föreslagna tjänstebeskrivningen lägger man egentligen dubbla kompetenskrav. Dels ska innehavaren ha en lämplig högskoleexamen och dessutom befälsutbildning. Så vitt han vet är resurstillgången för denna tjänst mycket begränsad, åtminstone på Åland.
– Det är aldrig fel att ha en god kompetens men jag är rädd att detta skulle skapa rekryteringssvårigheter i framtiden, särskilt inom ett så smalt verksamhetsområde som Ålands räddningsmyndighet. Ökade kompetenskrav påverkar naturligtvis också möjligheterna till lönesättning och på så vis skapas ytterligare en nivå i organisationen.
En tredje sak han ser frågetecken kring är att brandmästaren ska fungera som första insatsperson. Ett av villkoren bakom sammanslagningen var nämligen att den operativa verksamheten skulle separeras helt från myndighetsutövningen.
– Det insatspersonen gör hör till operativ verksamhet, vilket inte är något myndigheten ska syssla med. Här blandas rollerna ihop, vilket ger en otydlighet, säger Karl Nordlund.
