Bildningschef Mikael Rosbäcks förslag inför mötet är att nämnden ska anhålla hos stadsfullmäktige om 167.000 euro i tilläggsanslag för barnomsorg, grundskola och fritidshem, samt 197.000 för Medborgarinstitutet. I de här siffrorna har man inte beaktat eventuella lönejusteringar eftersom de åländska förhandlingarna om de kommunala kollektivavtalen inte är avslutade.

Minusresultatet för området grundskola och fritidshem förklaras bland annat med att personalkostnaderna för särskilt den förberedande undervisningen (FBU) har ökat, och det mycket som en följd av kriget i östra Europa. Under året har elevantalet i FBU gått från 17 till 40 elever på heltid i staden.

Elevunderlaget inom det mångprofessionella stödet har i sin tur ökat från 47 till 58 elever, vilket också innebär högre personalkostnader. Dessutom var vikariebehovet ovanligt stort under vårens covidvåg medan den utökade städningen under samma period har belastat anslaget som vikts för kost- och lokalservice. De höga bränslepriserna medför därtill att även kostnaderna för elevtransporterna överskrider de summor som budgeterats.

Assistentbehov

Barnomsorgen visar ett plusresultat om 15.000 euro – att hemvårdsstödets kostnader verkar bli lägre än budgeterat anges som huvudorsak. Däremot prognosticeras kostnaden för assistentresurser inom barnomsorgen bli lite över 100.000 euro över ram efter att det under året tillkommit barn med utökade behov.

Medis överskridande av budgeten beror enligt beredningen på att det i budgeteringen inför 2022 inte beaktades att kostnader och intäkter följer varandra.

Ålandstidningen har sökt bildningschef Mikael Rosbäck.