Varför använder sjöbevakningen så sällan Ålands sjöräddningssällskaps resurser vid räddningsuppdrag på Åland? De kallades inte in för fredagens eftersök. Nu kräver man besked av Henrik Wärnhjelm, kommendör för Västra Finlands sjöbevakningsdistrikt. 
RÄDDNINGSARBETE I fredags drunknade en fisketurist på Ivarsskärsfjärden Finström. Larmet kom in till alarmcentralen klockan 18.18. Först på plats var Sjöbevakningens patrullbåt från Enskärs sjöbevakningsstation. Den fick åka 25 sjömil för att komma fram.
Ålands sjöräddningssällskap hade tre farkoster på närmare håll som inte användes eftersom sjöbevakningen inte larmade dem.
-Vår Rescue West låg 18 sjömil bort. Rescue Hamnsundet var 21 sjömil bort. Dessutom har vi sjöscotern Rescue Runner som vi snabbt kan transportera på släpkärra efter bil, säger Dag Lindholm som är verksamhetsledare på Ålands sjöräddningssällskap.
Hänt förut
Men räddningsledningen kontaktade inte sjöräddningsällskapet så inga av deras fartyg kunde delta i sökarbetet.
Det är inte första gången som Sjöräddningssällskapet upplevt att nationella sjöräddningen, MRCC, inte använder deras resurser.
-Det är ett systemfel i hur MRCC arbetar. De har blivit så byråkratiska. Istället för att direkt använda lokala resurser med kännedom om plats och förhållande går larmet via Åbo, säger Dag Lindholm.
Lennart Joselsson är ordförande för Ålands sjöräddningssällskap. Han tycker inte att MRCC sköter sitt uppdrag på rätt sätt.
-Deras ansvar som myndighet är att rekvirera de enheter som ska användas i räddningsarbetet. Men de utnyttjar inte de resurser som finns tillgängliga. Det är ju precis i sådana lägen som i fredags som vi ska kallas in.
Möte i vintras
Problemet är inte nytt. I vintras hade sjöräddningssällskapet ett möte med MRCC och Henrik Wärnhjelm som är kommendör för Västra Finlands sjöbevakningsdistrikt.
-Men vi fick inga besked om varför de inte använder oss mer. Ingenting har förbättrats sedan dess.
Han tycker att åländska räddningsuppdrag borde få ledas från sjöbevakningstornet i Mariehamn direkt.
-Som det är nu är vi bakbundna. Först ska larmet gå till Åbo och först därefter kanske kastas tillbaka till Mariehamn.
Sten-Göte Nyman är chef för sjöräddningssällskapets station i Saltvik. Han beklagar att de inte kallades in i fredags.
-Det var ju mörkt och många av de båtar som nu deltog saknade rätt utrustning, vilket vi har.
Han misstänker att det ligger prestige bakom.
-Jag tror att den ansvarige räddningsledaren i Åbo inte vill lämna ifrån sig ansvar till någon annan. För om något går fel får ju han bära hundhuvudet. Men det får han ändå nu.
Timo Hissa, sjöbevakningens områdeschef på Åland, avböjer att kommentera frågan eftersom brevet är ställt till Henrik Wärnhjelm.
-Ju färre kockar desto bättre just nu, tror jag, säger han.
Hur skulle du beskriva samarbetet med Ålands sjöräddningssällskap?
- Det är oerhört viktigt. De är en mycket bra resurs.
Efter fredagens olycka på Ivarsskärsfjärden har Sjöräddningssällskapet fått nog. I ett brev till kommendör Henrik Wärnhjelm kräver man svar på fyra raka frågor:
? Sällskapets båt Rescue West larmades inte trots att den var den närmaste enheten, vad var anledningen till detta?
? Sällskapet införskaffade senaste vår en Rescue Runner som dras med bil. Inte heller den larmades vid detta tillfälle?
? Sällskapet har noterat vid ett flertal tillfällen att sällskapets enheter inte larmats eller larmats i ett senare skede, vad är orsaken till detta?
? Vilka rutiner gäller för operatörerna på MRCC vid en olycka som denna på Ivarsskärsfjärden?
Ska utreda
Henrik Wärnhjelm bekräftar att han har tagit emot brevet.
-Men jag är förvånad över styrkan i kritiken. Och jag tycker inte att denna fråga bäst behandlas via media.
Vad gäller frågorna om fredagens incident avböjer han att kommentera.
-Jag kan inte på rak arm här och nu reda ut vad som skedde då. Vi ska utreda om det begicks något fel.
Han säger att han har svårt att tro att sjöbevakningen som regel inte nyttjar sjöräddningssällskapet.
-Vi använder de åländska sjöräddningsresurserna när det är ändamålsenligt och snabbast.
Den normala rutinen vid ett larm är att det först går till centralen i Åbo. Där skapar sig en räddningsledare en bild av vilka resurser som finns tillgängliga och behövs.
-Därefter kan man utnämna en lokal räddningsledare på olycksplatsen.
Tornet saknar position
Varför kan inte tornet i Mariehamn få leda räddningen från början?
-Tornet har ingen officiell position i den finska sjöräddningsorganisationen. Men som lokalt ledningscenter kan det mycket väl användas.
Kan ni inte ge tornet en officiell position?
-Det skulle kunna leda till strul. Vi vill ha så räta linjer som möjligt i organisationen. Dessutom har tornet inte samma överblick över resurserna som man här i Åbo. Om till exempel helikoptern finns tillgänglig. På Åland skulle man stirra sig blinda på de resurser som finns där.
Sjöräddningssällskapet kritiserar er för tidsstjälande byråkrati.
-Det har jag svårt att tro att det skulle vara ett problem. Men det är ju lätt att stå på stranden när det blåser till havs.
"Har en extra skuff"
Finns det någon kulturmotsättning i att personerna i sjöräddningssällskapet är frivilliga deltidsarbetare och därmed inte professionella på samma sätt som sjöbevakningens personal?
-De frivilliga är mycket duktiga och vi behöver dem. Men just eftersom de är frivilliga har de liksom en extra skuff och vill gärna vara med på plats. Ibland krävs det tunga resurser istället. Men visst är flera av sjöräddningssällskapets enheter utrustade som räddningsenheter och kvalificerade. Att nyttja dem är inga problem. Överlag är de mycket bra.
Sjöräddningssällskapet föreslår att Åland kunde få bli ett eget bevakningsområde på nytt.
-Nej, det kommer inte att hända så länge området tillhör Finlands gränsbevakning. Men om ni ändrar självstyrelselagen kan ni ju göra som ni vill.
Henrik Wärnhjelm lovar skicka ett svar till Ålands sjöräddningssällskap inom en månad.
 

Petter Lobråten