Det har under en längre tid varit brist på läkare inom primärvården vid Ålands hälso- och sjukvård. För tillfället är tre läkartjänster obesatta, enligt primärvårdsklinikens medicinska chef Björn Krantz.
Situationen ser ut att förvärras ytterligare till hösten.
– Då kommer fem av primärvårdens elva läkartjänster att vara obesatta, säger han.
Bristen gäller hela primärvården, som bland annat inkluderar hälsocentralerna, hemsjukvården, företagshälsovården, mödra- och barnrådgivningen, skolhälsovården samt sjukvården vid äldreboenden och institutioner.
På hälsocentralerna får läkarbristen bland annat konsekvenser för den distriktsindelning som man strävar efter. Målsättningen är att man som patient ska få träffa samma läkare vid varje besök. Men när vissa distrikt saknar läkare blir väntetiderna längre. Det leder även till längre väntetider vid primärvårdens akuta mottagning.
– Om man vill ha en tid för blodtrycksmätning och får en tid om två månader så söker sig vissa till den akuta mottagningen i stället. När folk söker akut för kroniska åkommor blir köerna långa, säger Björn Krantz.
Lägre löner
Läkarbristen inom primärvården har flera förklaringar.
– För det första är det svårt att rekrytera läkare. Vi vill helst ha färdigutbildade doktorer med specialisering inom allmänmedicin. Men de är i regel etablerade någon annanstans.
För det andra är lönerna lägre inom primärvården än inom den slutna vården, enligt Björn Krantz.
– Man får sämre betalt hos oss. Politikerna är inte intresserade av primärvård, så man har inte satsat på den. Det gäller både här, i Finland och i Sverige. Därför är det nu en total brist överallt. Och värre blir det.
ÅHS försöker rekrytera nya läkare. Men när läkarbristen redan är ett faktum försvåras rekryteringen ytterligare.
– Om det blir tufft att jobba här kommer ingen av den anledningen.
Hur ska man råda bot på detta?
– Först och främst måste man satsa på fler tjänster inom primärvården. Nu får vi inga fler tjänster eftersom vi får pengar över.
Men det behövs fler tjänster, anser han.
– Vi får mer att göra hela tiden utan att få några extra resurser. Vi har till exempel fått ansvar för institutionerna och för intygen till dem som dömts för rattfylleri. Det är en undersökning som kastats på oss, trots att det står i lagen att det är en kommunal angelägenhet.
”Jobbar i motvind”
Finns det något sätt att minska trycket på primärvården?
– Allting behöver inte ses av en doktor. Sköterskorna har också mottagningar. Men det finns folk som söker sig hit första dagen för en förkylning. För patienten kan det förstås kännas akut, men för mig är det inte det.
– Jag hoppas att patienterna förstår att vi jobbar i motvind.
Blir du själv kvar vid primärvården i höst?
– Blir det för tufft finns det andra arbetsplatser. Men jag jobbar kvar tills vidare, säger Björn Krantz.

Anna Jakobsson