Rapporten är ett första steg i att ta reda på hur tillgängliga byggnader och allmänna platser är i de åländska kommunerna och det görs inom det treåriga projektet ”Ett Åland för alla”.
– Man kan konstatera att det finns lite olika kunskap om vad tillgänglighet är. Det är lätt att tänka ganska snävt, att det bara till exempel handlar om ramper och rörelsehinder, men det kan vara mycket mer. Till exempel kontrastmarkering och ljudmiljöer är också viktiga faktorer. Funktionsrätt Åland ska försöka öka kunskapen mer, säger projektledare och kommunikatör Erika Elfsberg.
Hon säger att det inte är så enkelt som att mindre kommuner med ansträngd ekonomi behöver vara sämre än större kommuner när det gäller tillgänglighet.
– Naturligtvis har stora kommuner det lättare då de kanske oftare kan investera i nya och moderna byggnader. Men ett positivt exempel är Brändö där man hade en elev i rullstol och där ordnade man då med tillgängligheten i skolan.
Erika Elfsberg säger att det finns problem med tillgänglighet i alla kommuner.
– Det finns mycket gamla byggnader på Åland. I Mariehamn har man väl jobbat mest med de här frågorna, men också i stan finns brister. Även stadshuset har brister när det kommer till tillgänglighet. Och till exempel kommunkansliet i Lumparland är över huvud taget inte tillgängligt, dit kommer man inte in om man sitter i rullstol.
Störst inte alltid bäst
Kommunernas olika förutsättningar spelar en roll i hur de svarat på enkäten som bestod av 14 frågor. I en mindre kommun med få anställda tjänstemän har kommundirektören god kunskap om alla delar av kommunens verksamhet.
I en stor eller mellanstor kommun är det däremot inte kommundirektörens roll att känna till detaljer om kommunala fastigheter.
”Mariehamns stad är ett exempel på det. De har en större organisation med olika avdelningar och där finns inte någon enskild tjänsteman som har kunskap om alla delar av det vi frågat efter i enkäten. Här kan man tycka att en stor organisation som Mariehamns stad skulle kunna ha en tjänsteman som arbetar helt och hållet med tillgänglighetsfrågor, exempelvis vid stadsarkitektkontoret”, skriver Funktionsrätt Åland i rapportens sammanfattning.
Erika Elfsberg säger att Funktionsrätt Åland vill hjälpa alla kommuner att ha samma information när det kommer till tillgänglighetsfrågor.
– Jag skulle säga att om en kommun har en kommundirektör som kan mycket om tillgänglighet är den kommunen mer benägen att skatta sin tillgänglighet som lägre. Och tvärtom om man inte vet så mycket om det, kanske man skattar tillgängligheten som hög.
Under projekttiden kommer Funktionsrätt Åland att göra besök i samtliga kommuner så att dialogen kan fortsätta.
